Tipsa DN. Via SMS, MMS, eller mail
Från Bromma till oändligheten
I forskarnas absoluta världselit finns en svensk. Han heter Max Tegmark och sysslar med universums allra största frågor.
Ett vanligt sätt att mäta forskares framgång är att räkna hur många gånger de citeras av andra forskare. I Philadelphia i USA finns ett företag, Thomson Scientific som har specialiserat sig på att sammanställa sådana topplistor.
För en tid sedan listade Thomson Scientific de forskare i världen som hade publicerat flest "heta artiklar" i vetenskapliga tidskrifter, det vill säga artiklar som blivit väldigt mycket citerade av andra.
På fjärde plats på Thomsons lista - vid sidan av nio andra personer som alla har sex toppartiklar - finns svenske Max Tegmark, 39 år, född och uppvuxen i Bromma men numera verksam på MIT i Boston.
Han hör till de 21 mest citerade forskarna i hela världen.
Och då ska man veta att forskning som blir mycket citerad ofta handlar om ganska krassa frågor med ekonomiska utsikter. Till exempel molekyler som kan ge nya mediciner eller material som kan förbättra datorer.
Max Tegmarks forskning kommer nog inget företag att tjäna pengar på. Han arbetar med de allra största frågorna: Hur stort är universum? Är det oändligt? Vad består universum av, egentligen? Har världen något slut? Hur började tiden?
Det är sådant som människor har funderat över sedan urminnes tider. Barn brukar börja grubbla över sådana saker från sjuårsåldern ungefär.
Max Tegmarks äldste son Philip är just sju år. Och mycket riktigt, för några veckor sedan kom han till sin mamma Angelica (som också är astrofysiker) och frågade: "vad är oändlighet"?
Jag träffar familjen Tegmark en sommardag i en lummig Brommaträdgård, och då har Philip kommit fram till att oändlighet är sådant som inte slutar.
- När de frågar sådana saker brukar jag fråga: "hur tror du", i stället för att börja peppra dem med en massa beskäftiga fakta som egentligen inte betyder något, berättar Max.
Så gjorde hans föräldrar med honom när han var liten, och det har uppenbarligen fungerat. Max Tegmark har tänkt själv under årens lopp.
Först ville han rädda världen från krig och miljöförstöring, och sökte därför till Handelshögskolan.
- Jag tänkte att mänskligheten har dålig koll på helhetsbilden: att vi bor här på ett litet klot i rymden som vi håller på att ta kål på.
Men Handelshögskolan gav inte någon lösning på det problemet. Max Tegmark sökte sig i stället till politiken, till folkpartiets ungdomsförbund. Där blev han riktigt desillusionerad.
I stället började han på KTH, på linjen för teknisk fysik.
- Då först märkte jag att jag älskade fysik,
Det hade Max Tegmark inte insett under tonåren, trots att hans far är matematiker, och trots att han kommit till finalerna i de nationella tävlingarna i både matematik och fysik.
Han doktorerade på Berkeley i Kalifornien.
- Det var en ganska dålig doktorsavhandling. Jag höll på med för mycket: startade ett dataföretag som gick i konkurs.
Sedan gjorde han en så kallad post-doc i München i Tyskland. Då, för första gången, koncentrerade han sig helt och fullt på forskningen.
Och det var då han kom på de idéer, som nu har givit utslag i form av sex av världens mest högciterade forskningartiklar.
- Jag har alltid varit intresserad av att ta ett steg tillbaka och se helhetsbilden, vad det än har handlat om.
Alltså började han ägna sig åt det största helhetsbild som överhuvudtaget kan existera: kosmologin, forskningen om själva universum.
- Folk har alltid undrat över de här frågorna, ända sedan stenåldersmänniskorna tittade upp på stjärnorna. Men tidigare har kosmologi varit något som man bara kan spekulera om över ett par glas vin, och sedan gå hem och lägga sig.
Det Max Tegmark insåg där nere i Tyskland var att tekniken höll på att komma ifatt. En rad olika instrument hade börjat samla in data som faktiskt kunde besvara många av de allra största frågorna.
- Men vad skulle man göra med alla dessa mätningar? Jag ville förbereda för det.
Därför utarbetade han metoder, främst i form av databehandling.
- Mina aktier steg sedan, när mätningarna faktiskt kom.
På några få år har Max Tegmark blivit en världsauktoritet, som alla vänder sig till för att få besked om vad nya mätningar betyder. Han har fått fast tjänst som professor på MIT, som tidigare inte ville ta emot honom vare sig som doktorand eller postdoc.
Den av hans artiklar som blivit allra mest citerad - över femhundra citat, eller sjuhundra, beroende på hur man räknar - är en summering av vad vi kan säga i dag om Universum.
Bland annat att det är 14 miljarder år gammalt, och har en "flat" geometri. Det innehåller fyra procent vanlig materia, sådan som vi ser här på jorden, tjugo procent mörk materia, som ingen vet vad det är, och 76 procent av något ännu konstigare som i brist på bättre namn kallas för mörk energi.
Alltihopa började med stor sannolikhet med så kallad inflation, en process där ett pyttelitet universum blåstes upp med vansinnig hastighet till oändlig storlek.
Det sista är inte helt klarlagt än, men mätningarna håller sakta men säkert på att utesluta alla andra möjligheter.
För att komma fram till detta har Max Tegmark använt en rad redskap.
De två viktigaste är en tredimensionell karta över 200.000 galaxer och bilder av den kosmiska bakgrundstrålningen.
Kartan är helt enkelt en stor sammanställning över hur galaxerna ligger i förhållande till varandra. Det visar sig att de klumpar ihop sig till galaxhopar, som i sin tur klumpar ihop sig till stora kluster enligt ett särskilt mönster. (I dag har forskargruppen kommit upp i 600.000 galaxer, och mönstret är detsamma.)
Bilderna av den kosmiska bakgrundstrålningen visar hur energin var fördelad i universum när det bara var en halv miljon år gammalt. Från vilket håll man än tittar finns nämligen en svag mikrovågsstrålning på 2,7 grader över den absoluta nollpunkten. Fast den är inte exakt 2,7 grader. Den varierar en anings aning, med någon miljondels grad. Denna variation bildar ett mönster.
Mönstret i bakgrundsstrålningen överensstämmer exakt med galaxernas fördelning i den tredimensionella kartan!
Det finns ytterligare mätningar att dubbelkolla och trippelkolla med. Man kan studera hur ljuset böjer av på grund av gravitationen hos galaxer. Och man kan mäta hur snabbt avlägset belägna supernovor avlägsnar sig från jorden (väldigt snabbt, i accelererande hastighet har det sensationellt nog visat sig.)
Alla dessa redskap är ganska nya. De har bara kunnat användas de senaste sex, åtta åren. Och med dem har kosmologin blivit ett av vetenskapsvärldens största inneämnen.
- Jag hade kunnat förutsäga för tio år sedan att det här skulle komma, och det har mycket riktigt hänt, säger Max Tegmark.
Själv vill han tona ner det här med topplistor och antal citat. Sådant beror till stor del på slump och på vad som råkar vara modernt, säger han.
- Det hjälper helt klart till för att få en fast tjänst, men jag har svårt att ta det där allvarligt.
De artiklar som Max Tegmark själv anser är viktigast är inte alls särskilt mycket citerade.
- Det är sådant som är roligare, mera unikt. Som jag har ruvat på ganska länge, ända sedan jag var doktorand.
Dit hör till exempel en populärvetenskaplig artikel som han skrev i Scientific American för ett par år sedan. Den handlade om parallella universum. De existerar vid sidan av vårt gamla vanliga universum. Sådana parallella universum finns på flera olika nivåer, och i dem gäller delvis andra naturlagar, enligt Max Tegmark.
- Några ekvationer gäller för allihopa, men ekvationerna kan ha olika lösningar.
Redan på nivå 1, det vill säga vår nivå, är rymden oändlig. Det betyder att allting som kan hända också händer, någonstans. Det kan exempelvis finnas andra planeter långt borta där folk också sitter på söndagsmorgonen och läser DN.
Dessutom kan universum mycket väl vara oändligt gammalt. Det uppstod inte alls vid Big Bang, som man nu vet inträffade för cirka 14 miljarder år sedan, enligt Max Tegmark.
- Den där standard-Big-Bang-teorin som står i alla läroböcker är ganska missvisande. Jag kan slå vad om ganska mycket pengar att det inte var så.
Det som inträffade för 14 miljarder år sedan, i vår del av universum, var i att stället inflationen, den plötsliga och vansinnigt snabba utvidgningen upphörde i vår del av rymden, så att galaxer, stjärnor och planeter kunde börja bildas.
Världen är alltså ändligt stor och kanske oändligt gammal. Den har onekligen vuxit på senare år.
- Det går en logisk trend sedan de gamla grekerna. Vi har gradvis insett att universum är mycket större än vi har trott. Men mormor dog nyligen, hon blev 102 år. När hon var tonåring visste de inte ens att det finns andra galaxer.
För en tid sedan listade Thomson Scientific de forskare i världen som hade publicerat flest "heta artiklar" i vetenskapliga tidskrifter, det vill säga artiklar som blivit väldigt mycket citerade av andra.
På fjärde plats på Thomsons lista - vid sidan av nio andra personer som alla har sex toppartiklar - finns svenske Max Tegmark, 39 år, född och uppvuxen i Bromma men numera verksam på MIT i Boston.
Han hör till de 21 mest citerade forskarna i hela världen.
Och då ska man veta att forskning som blir mycket citerad ofta handlar om ganska krassa frågor med ekonomiska utsikter. Till exempel molekyler som kan ge nya mediciner eller material som kan förbättra datorer.
Max Tegmarks forskning kommer nog inget företag att tjäna pengar på. Han arbetar med de allra största frågorna: Hur stort är universum? Är det oändligt? Vad består universum av, egentligen? Har världen något slut? Hur började tiden?
Det är sådant som människor har funderat över sedan urminnes tider. Barn brukar börja grubbla över sådana saker från sjuårsåldern ungefär.
Max Tegmarks äldste son Philip är just sju år. Och mycket riktigt, för några veckor sedan kom han till sin mamma Angelica (som också är astrofysiker) och frågade: "vad är oändlighet"?
Jag träffar familjen Tegmark en sommardag i en lummig Brommaträdgård, och då har Philip kommit fram till att oändlighet är sådant som inte slutar.
- När de frågar sådana saker brukar jag fråga: "hur tror du", i stället för att börja peppra dem med en massa beskäftiga fakta som egentligen inte betyder något, berättar Max.
Så gjorde hans föräldrar med honom när han var liten, och det har uppenbarligen fungerat. Max Tegmark har tänkt själv under årens lopp.
Först ville han rädda världen från krig och miljöförstöring, och sökte därför till Handelshögskolan.
- Jag tänkte att mänskligheten har dålig koll på helhetsbilden: att vi bor här på ett litet klot i rymden som vi håller på att ta kål på.
Men Handelshögskolan gav inte någon lösning på det problemet. Max Tegmark sökte sig i stället till politiken, till folkpartiets ungdomsförbund. Där blev han riktigt desillusionerad.
I stället började han på KTH, på linjen för teknisk fysik.
- Då först märkte jag att jag älskade fysik,
Det hade Max Tegmark inte insett under tonåren, trots att hans far är matematiker, och trots att han kommit till finalerna i de nationella tävlingarna i både matematik och fysik.
Han doktorerade på Berkeley i Kalifornien.
- Det var en ganska dålig doktorsavhandling. Jag höll på med för mycket: startade ett dataföretag som gick i konkurs.
Sedan gjorde han en så kallad post-doc i München i Tyskland. Då, för första gången, koncentrerade han sig helt och fullt på forskningen.
Och det var då han kom på de idéer, som nu har givit utslag i form av sex av världens mest högciterade forskningartiklar.
- Jag har alltid varit intresserad av att ta ett steg tillbaka och se helhetsbilden, vad det än har handlat om.
Alltså började han ägna sig åt det största helhetsbild som överhuvudtaget kan existera: kosmologin, forskningen om själva universum.
- Folk har alltid undrat över de här frågorna, ända sedan stenåldersmänniskorna tittade upp på stjärnorna. Men tidigare har kosmologi varit något som man bara kan spekulera om över ett par glas vin, och sedan gå hem och lägga sig.
Det Max Tegmark insåg där nere i Tyskland var att tekniken höll på att komma ifatt. En rad olika instrument hade börjat samla in data som faktiskt kunde besvara många av de allra största frågorna.
- Men vad skulle man göra med alla dessa mätningar? Jag ville förbereda för det.
Därför utarbetade han metoder, främst i form av databehandling.
- Mina aktier steg sedan, när mätningarna faktiskt kom.
På några få år har Max Tegmark blivit en världsauktoritet, som alla vänder sig till för att få besked om vad nya mätningar betyder. Han har fått fast tjänst som professor på MIT, som tidigare inte ville ta emot honom vare sig som doktorand eller postdoc.
Den av hans artiklar som blivit allra mest citerad - över femhundra citat, eller sjuhundra, beroende på hur man räknar - är en summering av vad vi kan säga i dag om Universum.
Bland annat att det är 14 miljarder år gammalt, och har en "flat" geometri. Det innehåller fyra procent vanlig materia, sådan som vi ser här på jorden, tjugo procent mörk materia, som ingen vet vad det är, och 76 procent av något ännu konstigare som i brist på bättre namn kallas för mörk energi.
Alltihopa började med stor sannolikhet med så kallad inflation, en process där ett pyttelitet universum blåstes upp med vansinnig hastighet till oändlig storlek.
Det sista är inte helt klarlagt än, men mätningarna håller sakta men säkert på att utesluta alla andra möjligheter.
För att komma fram till detta har Max Tegmark använt en rad redskap.
De två viktigaste är en tredimensionell karta över 200.000 galaxer och bilder av den kosmiska bakgrundstrålningen.
Kartan är helt enkelt en stor sammanställning över hur galaxerna ligger i förhållande till varandra. Det visar sig att de klumpar ihop sig till galaxhopar, som i sin tur klumpar ihop sig till stora kluster enligt ett särskilt mönster. (I dag har forskargruppen kommit upp i 600.000 galaxer, och mönstret är detsamma.)
Bilderna av den kosmiska bakgrundstrålningen visar hur energin var fördelad i universum när det bara var en halv miljon år gammalt. Från vilket håll man än tittar finns nämligen en svag mikrovågsstrålning på 2,7 grader över den absoluta nollpunkten. Fast den är inte exakt 2,7 grader. Den varierar en anings aning, med någon miljondels grad. Denna variation bildar ett mönster.
Mönstret i bakgrundsstrålningen överensstämmer exakt med galaxernas fördelning i den tredimensionella kartan!
Det finns ytterligare mätningar att dubbelkolla och trippelkolla med. Man kan studera hur ljuset böjer av på grund av gravitationen hos galaxer. Och man kan mäta hur snabbt avlägset belägna supernovor avlägsnar sig från jorden (väldigt snabbt, i accelererande hastighet har det sensationellt nog visat sig.)
Alla dessa redskap är ganska nya. De har bara kunnat användas de senaste sex, åtta åren. Och med dem har kosmologin blivit ett av vetenskapsvärldens största inneämnen.
- Jag hade kunnat förutsäga för tio år sedan att det här skulle komma, och det har mycket riktigt hänt, säger Max Tegmark.
Själv vill han tona ner det här med topplistor och antal citat. Sådant beror till stor del på slump och på vad som råkar vara modernt, säger han.
- Det hjälper helt klart till för att få en fast tjänst, men jag har svårt att ta det där allvarligt.
De artiklar som Max Tegmark själv anser är viktigast är inte alls särskilt mycket citerade.
- Det är sådant som är roligare, mera unikt. Som jag har ruvat på ganska länge, ända sedan jag var doktorand.
Dit hör till exempel en populärvetenskaplig artikel som han skrev i Scientific American för ett par år sedan. Den handlade om parallella universum. De existerar vid sidan av vårt gamla vanliga universum. Sådana parallella universum finns på flera olika nivåer, och i dem gäller delvis andra naturlagar, enligt Max Tegmark.
- Några ekvationer gäller för allihopa, men ekvationerna kan ha olika lösningar.
Redan på nivå 1, det vill säga vår nivå, är rymden oändlig. Det betyder att allting som kan hända också händer, någonstans. Det kan exempelvis finnas andra planeter långt borta där folk också sitter på söndagsmorgonen och läser DN.
Dessutom kan universum mycket väl vara oändligt gammalt. Det uppstod inte alls vid Big Bang, som man nu vet inträffade för cirka 14 miljarder år sedan, enligt Max Tegmark.
- Den där standard-Big-Bang-teorin som står i alla läroböcker är ganska missvisande. Jag kan slå vad om ganska mycket pengar att det inte var så.
Det som inträffade för 14 miljarder år sedan, i vår del av universum, var i att stället inflationen, den plötsliga och vansinnigt snabba utvidgningen upphörde i vår del av rymden, så att galaxer, stjärnor och planeter kunde börja bildas.
Världen är alltså ändligt stor och kanske oändligt gammal. Den har onekligen vuxit på senare år.
- Det går en logisk trend sedan de gamla grekerna. Vi har gradvis insett att universum är mycket större än vi har trott. Men mormor dog nyligen, hon blev 102 år. När hon var tonåring visste de inte ens att det finns andra galaxer.
Vetenskap
- 16:36 Putin kan bli rysk premiärminister
- 15:58 300 kontor läggs ner
- 15:16 "Jag svarar på fotbollsplanen"
- 15:03 Exilradio viktig källa om Burma
- 14:57 Framtidens kollektivtrafik kan gå i luften
- 14:50 65.000 blev utan el i Stockholm
- 14:44 Attack mot fredsstyrka fördöms
- 14:38 Inga kärnvapensamtal vid toppmötet
Nyhetsdygnet
- Framtidens kollektivtrafik kan gå i luften
- "Tidigare däcksbyte ökar säkerheten"
- 300 servicekontor läggs ner
- Forseke lämnar efter Carnegieskandalen
- 65.000 blev utan el i Stockholm
- "Om man är förmögen ska en del av kapitalet gå tillbaka till samhället"
- Alex Schulman slutar blogga
- Får man vinka till sig servitören?
- 65.000 blev utan el i Stockholm
- "Om man är förmögen ska en del av kapitalet gå tillbaka till samhället"
- Alex Schulman slutar blogga
- Gatorna med flest p-böter
- Lindex säger ja till Stockmannbud
- Bankkunderna minst nöjda med Nordea
- Timosjenko utropar seger i Ukraina
- Nunna ockuperar stängt kloster
- Gåtfull och hänsynslös juntaledare
- Moderna bilar allt sämre
- Minst tre döda när Burmajuntan attackerade
- Stridsvagnar till högstbjudande
- Utegångsförbud i Burma
- Röda tröjor för Burmas munkar
- Burmeser rasar mot juntans lyxliv
- Munkarnas enda vapen är tiggarskålen
- "Om man är förmögen ska en del av kapitalet gå tillbaka till samhället"
- Sverige faller i vårdranking
- Bankkunderna minst nöjda med Nordea
- "Skandia hotade oss för att tysta vittnen"
- KPA placerar i oljebolag
- Lindex säger ja till Stockmannbud
- Alex Schulman slutar blogga
- Framtidens kollektivtrafik kan gå i luften
- Sedelärande historia om eländet med skattelättnader.
- Kvinnoledda företag mest lönsamma
- Omega-3 kan minska risken för barndiabetes
- Moderna bilar allt sämre
- Röda tröjor för Burmas munkar
- Gmail-användare riskerar att få sin e-post stulen
- Så får du ut mer av förhandlingen
- Västergötland kristnades tidigare än trott
- Tre kryss som lyfter din pension
- Kristian von Hornsleth: "Hornsleth Village Project Uganda"
- Sedelärande historia om eländet med skattelättnader.
- Grönt te minskar risk för diabetes
- Languedoc - Provence fast bättre
- Fyll datorn med gratis program
- Konsten att känna sig förfördelad.
- Kvinnoledda företag mest lönsamma
- Röda tröjor för Burmas munkar
- Minst tre döda när Burmajuntan attackerade
- Utegångsförbud i Burma
- Alex Schulman slutar blogga
- Ny mätning: Oppositionens ledning växer
- Kd under riksdagsspärren
- Minst fem har dödats i Rangoon
- Persson får full ersättning trots sitt nya konsultjobb
- Röda tröjor för Burmas munkar
- "Tuffare sjukpenningregler i vårt stora reformpaket"
- Bredbandsbolag får ansvar för nätpirater
- Odenbergs avgång en protest mot nedskärningar
- Egyptiskt krav på förbud mot Muhammedkränkning
- Ewa Björling ny handelsminister
- Odenberg avgår
- al-Qaida belönar mord på Lars Vilks
- Framtiden är här
- Alex Schulman slutar blogga
- Håller "Halo 3" måttet?
- Munk berättar om militärens attack
- Slutet är nära
- Därför bär jag röd tröja
- Misshandel och Oscarsvittring
- Så här uppför du dig i Stockholm
- Silvertanga, bar överkropp
- Är det här Madeleine?
- "Någon måste stå upp för Burma"
- Håller "Halo 3" måttet?
- Tårgas mot demonstranter
- "Ständigt denne Persson."
- Därför bär jag röd tröja
- Gatustrider
Prenumerera på topplistorna
Få topplistorna via e-post varje fredag
Apcharader
När orangutanger gestikulerar "pratar de". Deras språk liknar mänskliga charader. Det har forskare kommit fram till.
När orangutanger gestikulerar "pratar de". Deras språk liknar mänskliga charader. Det har forskare kommit fram till.
Med några få klick får du bakgrunden till de stora vetenskapliga nyheterna.
- Vädret och den globala uppvärmningen
- Så funkar växthuseffekten
- Gör en insats för klimatet
- Rymdfärdernas historia
- Alfred Nobel
Avancerad matte
Islamska arkitekter utnyttjade redan på medeltiden avancerad matematik som västvärlden förstod först på 1900-talet.
Islamska arkitekter utnyttjade redan på medeltiden avancerad matematik som västvärlden förstod först på 1900-talet.
Snabbguider om växthuseffekten och tips om vad du kan göra. Krönikor av DN:s Karin Bojs. Reportage, webb-tv, länkar.
Till avdelningen
Experterna svarar DN-läsarna om...
• fågelinfluensa (professor Hans Wigzell/veterinär Gunilla Hallgren)
• jordbävningar (seismolog Reynir Bödvarsson)
• orkaner (professor Michael Tjernström)
• tbc (läkare Olle Widström)
• fågelinfluensa (professor Hans Wigzell/veterinär Gunilla Hallgren)
• jordbävningar (seismolog Reynir Bödvarsson)
• orkaner (professor Michael Tjernström)
• tbc (läkare Olle Widström)
MÅNADENS RESA
TÄVLA OM EN RESA MED SAS FÖR TVÅ TILL DUBAI
Prenumerera och skaffa DN-kortet! Det ger dig rabatter på teater, resor med mera.
Lastbilar hotar miljömål. Lastbilar svarar för hela ökningen av koldioxid.
"När jag läser är jag ung"
Lära läsa. Läsandet har betytt mycket genom livet för Ingrid Jonsson, 83 år.
Husköparskolan del 5:
Hur blir vädret i dag? Ny prognos i webb-tv varje vardag.
Behöver du hjälp med..
- barnvaktning?- att måla om köket?
- flytt eller städ?
- datorn?
Hjälpen är nära!
mobil.dn.se
Nyheter i mobilen!
Vad minns du från året som gått?