Tipsa DN. Via SMS, MMS, eller mail
Vår ekonomi från A till Ö
Vad är det ekonomerna pratar om egentligen? DN förklarar de vanligaste begreppen som har med vår ekonomi att göra. Använd funktionen ctrl+F för att komma direkt till det ord du söker.
A
Aktie
Ägarandel i aktiebolag. Ger rösträtt på bolagsstämman (se detta ord) och rätt till utdelning, dvs del i bolagets vinst.
Ams
Förkortning för Arbetsmarknadsstyrelsen. Myndighet med ansvar för arbetsmarknadspolitiken, bland annat att hjälpa människor att hitta arbete och mildra effekterna av arbetslöshet. Under Ams ligger länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen.
AP-fonden
Allmänna pensionsfonden, uppdelad på sex fonder. Statliga organ som har till uppgift att förvalta avgifter för den allmänna tilläggspensionen.
Arbetsgivaravgift
Skatt (socialavgift) som arbetsgivare betalar till staten för sina anställda. Avgiften finansierar sjukförsäkring, ålderspension mm. Uppgår till cirka 32 procent av lönekostnaden
Arbetskraft
Personer som har eller söker arbete.
Arbetsrätt
Samlande beteckning på de lagar som styr kollektivavtal, anställningsskydd, medbestämmande och annat som rör relationen mellan arbetsgivare och anställd.
Avreglering
Politiska beslut som syftar till att släppa in konkurrens. I Sverige har avregleringar genomförts exempelvis på kredit- och valutamarknaden, el- och telemarknaden, post, flyg och tågtrafik.
B
Betalningsbalans
Sammanställning av de betalningar som under en viss period mellan ett land och omvärlden.
BNP
Bruttonationalprodukten, det vill säga det samlade värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
Bruttoinvesteringar
Summan av nyinvesteringar och ersättningsinvesteringar.
Bubbla
Överdriven prisuppgång för en tillgång som sedan faller i värde. Det kan till exempel gälla aktier eller fastigheter, men en av de första kända bubblorna handlade om tulpanlökar.
Budgetproposition
Regeringens förslag till statsbudget för det kommande året. Brukar presenteras i september, förutom valår då det blir i oktober.
Bytesbalans
Del av betalningsbalansen som inkluderar betalningar i samband med import och export av varor och tjänster, överföringar av pengar till och från utlandet samt avkastningen på kapital. Summan visar skillnaden mellan vad som produceras och vad som konsumeras inom landet.
Börsen
Även kallat fondbörs. Förr en plats, numera organisation för handeln med aktier och andra värdepapper. Det finns även börser för exempelvis råvaror.
Börsindex
Sammanvägning av de olika börskurserna för värdepapper eller varor som omsätts på börsen.
C
Centralbank
Myndighet med ansvar för ett lands penningpolitik. I Sverige kallad Riksbanken.
D
Deflation
Sänkning av den allmänna prisnivån
Depression
Mycket djup låg konjunktur, av ett slag som är svårt för ekonomin att ta sig ur.
Derivat
Värdepapper som baseras på underliggande värdepapper, till exempel aktier, och deras kursrörelser.
Devalvering
Nedskrivning av en valutas värde i förhållande till andra valutor, i det fall som man har fast växelkurs.
Direktinvestering
Då företag investerar eller köper andra företag utomlands
Disponibel inkomst
De pengar, inklusive bidrag, som löntagaren har i handen, när skatter och obligatoriska avgifter är betalda.
Dumpning
Försäljning av varor eller tjänster till lägre pris än den verkliga kostnaden.
E
Efterfrågan
Människors önskan och förmåga att köpa varor och tjänster.
Ekonomistyrningsverket (ESV)
Myndighet som bland annat gör prognoser och analyser för statens ekonomi.
EMU
Ekonomiska och monetära unionen. Sammanslutning av EU-länder som har en gemensam valuta (euron), centralbank och penningpolitik. Länderna i EMU är Belgien, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike.
EU-15
Länderna som utgjorde EU före utvidgningen 2004: Belgien, Danmark, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal, Finland, Sverige och Storbritannien.
EU-25
EU:s samtliga medlemsländer. Utöver EU-15 (se ovan) är de: Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien
Euro
Valutan inom EMU
Eurostat
EU:s statistikmyndighet med uppgift är att tillhandahålla statistik på europeisk nivå.
Export
De varor och tjänster som ett land säljer till omvärlden.
F
Fast växelkurs
Ett system där värdet på valutan hålls fast mot andra valutor, till ett fixt värde eller inom ett angivet intervall. Sverige hade ett sådant system fram till kronfallet i november 1992.
Fastighetsskatt
En skatt som årligen betalas till staten på basis av en fastighets värde. Skatten tas ut på småhus, hyreshus, lokaler och industrifastigheter.
Federal Reserve
USA:s centralbank med ansvar för USA:s penningpolitik, brukar förkortas Fed. Räntebesluten som fattas i Fed följs med stor uppmärksamhet världen över och har stor betydelse för världsekonomin.
Finansinspektionen
Myndighet som ger tillstånd, fastställer regler och utövar tillsyn på de finansiella marknaderna, särskilt vad gäller banker och andra kreditinstitut liksom försäkringsbolag.
Finanskris
Kris i banksystemet, exempelvis till följd av stora kreditförluster som riskerar att leda till konkurs för en eller flera storbanker. Följden blir att allmänheten tappar förtroende för bankerna och att dessa får svårt att klara sin roll som förmedlare av betalningar. Sverige var i en sådan kris vid början av 1990-talet.
Finanspolitik
Hur staten spenderar sina pengar i syfte att påverka tillväxt, sysselsättning, efterfrågan med mera, till exempel genom att höja eller sänka skatter och bidrag.
Flexicurity
Begrepp inom den danska arbetsmarknadspolitiken. Syftar på en kombination av flexibilitet och trygghet (security). Anställningsskyddet är svagare men ersättningen till arbetslösa högre än i Sverige.
Fordringsägare
Den som ett företag eller en person är skyldig pengar.
Full sysselsättning
En situation då alla som vill ha arbete också kan få det.
Försäkringskassan
Myndighet med kontor runtom i landet som ansvarar för utbetalningen av socialförsäkringar, exempelvis ersättning till sjuka och handikappade.
G
G8
Sammanslutning av åtta ledande industriländer för samråd i ekonomiska och politiska frågor. Länderna som ingår är USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan och Ryssland. Även representanter för Europeiska unionen (EU) brukar delta.
Globalisering
Den process där länder över hela jorden knyts närmare varandra politiskt, ekonomiskt och kulturellt - både genom frihandel, direktinvesteringar och fria kapitalrörelser. Enskilda stater får mindre möjligheter att påverka förhållandena i det egna landet.
Graderad rösträtt
Att en del av aktierna i ett bolag ges större röstvärde än andra aktier vid bolagsstämman.
H
Humankapital
Människors samlade arbetsförmåga och kompetens
I
IMF
Internationella valutafonden (International Monetary Fund). Organisation med 184 medlemsländer, som har uppgiften att främja global tillväxt, sysselsättning och handel, bland annat genom att övervaka betalningssystemet och förebygga finanskriser. IMF kan ge länder finansiellt stöd, ofta mot villkor att mottagarna reformerar sin ekonomi.
Import
De varor och tjänster som ett land köper från omvärlden.
Inflation
Höjning av den allmänna prisnivån på varor, inflationstakten brukar mätas med en jämförelse tolv månader tillbaka i tiden.
Investera
Resurser som inte konsumeras, utan satsas för att höja produktionen i framtiden.
J
Jobless Growth
"Jobblös tillväxt". Beskriver en situation när den samlade produktionen i ett land ökar, men utan att sysselsättningen stiger.
K
Kollektivavtal
Avtal mellan arbetsgivare och löntagarorganisation om löner, anställningsvillkor och annat som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetande.
Komparativa fördelar
Teorin om komparativa fördelar säger att ett land bör specialisera sig på att tillverka och exportera de produkter som de är relativt sett mest effektiva på.
Konjunktur
Den ekonomiska aktivitetsnivån i ett land eller i världen. Går upp och ner över tid och kallas då högkonjunktur respektive lågkonjunktur. En hel rörelse upp och ner kallas konjunkturcykel.
Konjunkturinstitutet
Myndighet som gör prognoser för samhällsekonomin och analyserar konjunkturen.
Konkurs
Juridisk process för att tvinga ett företag på obestånd att betala sina skulder, bland annat genom att affärerna avvecklas och tillgångar säljs. Företagets tillgångar fördelas till fordringsägarna efter regler om förmånsrätt. Även personer kan gå i konkurs.
Konsumentprisindex
Förkortas KPI. Ett sätt att mäta prisutvecklingen på varor och tjänster för privat konsumtion.
Kredit
När en låntagare får rätt att - mot betalning av ränta - använda en långivares pengar, vilka senare ska betalas tillbaka
Köpkraft
Ett mått på hur mycket hushållen kan köpa. Beror dels på den disponibla inkomsten, dels på priserna.
L
Likviditet
Betalningsförmåga, dvs tillgång på egna pengar som kan användas direkt.
Lissabonstrategin
Målet att EU inom ett årtioende, räknat från 2000, ska bli "världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning".
LO
Landsorganisationen, sammanslutning av 15 fackförbund.
M
Makroekonomisk teori
Vetenskaplig term för teorier om hela samhällsekonomin, på ett övergripande plan.
Marginaleffekt
Den effekt som gör att en inkomsthöjning inte ger mer än en måttligt ökad köpkraft. Kan exempelvis bero på att personen får betala mer i skatt och förlorar i bidrag, när löneinkomsten passerar en viss gräns.
Marginalkostnad
Ett mått på vad det kostar att öka produktionen av en vara eller tjänst med ännu en enhet.
Mikroekonomisk teori
Vetenskaplig term för teorier om de enskilda aktörerna i ekonomin.
N
Nationalräkenskaper
Bokföring på nationell nivå, där man beräknar alla strömmar av varor och tjänster mellan ekonomins olika sektorer. Sköts i Sverige av Statistiska centralbyrån.
NGO
Non-governmental organizations. Samlingsnamn för frivilliga icke-statliga organisationer. Utgör tillsammans med massmedia och andra icke-statliga grupper i samhället det så kallade civila samhället
Nutek
Verket för näringslivsutveckling. Myndighet som arbetar med finansiering och rådgivning till företag.
O
Obligation
Långsiktigt lån. Den som köper en obligation av exempelvis staten lånar ut sina pengar mot en på förhand bestämd ränta. Samtidigt kan obligationer köpas och säljas på en finansiell marknad där priserna ständigt varierar, vilket avgör den verkliga avkastningen.
OECD
Organization for Economic Cooperation and Development. Sammanslutning av 30 industriländer som med analyser, utredningar och information ska stimulera global tillväxt och handel. Bildades ursprungligen för att administrera Marshallplanen, ett program för återuppbyggnad av Västeuropa efter Andra världskriget, finansierat av USA.
Offentlig sektor
Statens, landstingens och kommunernas verksamhet, som styrs genom politiska beslut och finansieras med skatter och avgifter.
Oligopol
Marknad som domineras av några få bolag.
Option
Instrument som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att i framtiden köpa eller sälja ett visst värdepapper till ett på förhand bestämt pris.
P
Penningpolitik
Åtgärder som styr penningmängd och räntenivåer i ett land. Sköts i Sverige av Riksbanken.
Portföljinvestering
Investering i värdepapper eller minoritetsandelar i bolag, vilka vid behov snabbt kan avyttras.
Produktivitet
Mått på hur effektiv som produktionen är. Produktiviteten kan till exempel mätas i hur mycket som produceras per arbetad timme.
Prognos
Förutsägelse om den ekonomiska utvecklingen, i regel på ett eller flera års sikt.
Protektionism
En politik där man med handelsbegräsningar mot omvärlden försöker skydda de inhemska näringarna mot utländsk konkurrens.
Punktskatt
Skatt som läggs på speciella varor, exempelvis alkohol, tobak och bensin.
R
Rating
Bedömning av kreditvärdighet och risk, som utförs av fristående företag såsom Moody's och Standard and Poor's. Ratingen, som görs efter en graderad betygsskala , kan gälla både länder och företag.
Reallön
Se köpkraft.
Reavinst
Vinst som uppstår vid försäljning (realisation), beroende på att försäljningssumman överstiger inköpspriset.
Recession
När aktiviteten i ekonomin minskar, alltså en djup lågkonjunktur. Recession anses, med en amerikansk definition, råda när BNP har sjunkit två kvartal i rad.
Reporänta
Se styrränta.
Revalvering
Uppskrivning av ett lands valuta vid fast växelkurs, se även devalvering.
Riksbanken
Myndighet underställd Sveriges riksdag och ansvarig för Sveriges penningpolitik. Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar Riksbanken bankernas och indirekt även företags och hushålls - möjligheter att låna pengar. Det är också Riksbanken som ger ut sedlar och mynt.
Riksgäldskontoret
Myndighet som lånar åt staten och ansvarar för statsskulden.
Rörlig växelkurs
Kallas även flytande växelkurs eller valuta. Ett system där kurserna rör sig fritt på valutamarknaden. Detta har gäller för de stora världsvalutorna doller, euro och yen och har även gjort det för Sverige sedan november 1992
Ränta
Priset på pengar, det vill säga hur mycket en långivare får i ersättning och en låntagare måste betala - utöver själva lånesumman.
Räntepunkt
En hundradels procent. 50 punkter är 0,5 procentenheter, 25 punkter är 0,25 procentenheter och så vidare.
S
SCB
Statistiska centralbyrån. Myndighet med ansvar för Sveriges officiella statistik.
Sedelfond
Ett växelkurssystem där man binder den egna valutan mycket hårt till ett annat lands valuta.
Sjukförsäkring
Statlig försäkring som, upp till en viss nivå, ger ersättning vid sjukdom. Arbetsgivarna står för finansieringen genom att betala sociala avgifter.
Skattekil
Skillnaden mellan vad det kostar att producera en viss vara eller tjänst och vad konsumenten slutligen får betala, när alla skatter har lagts till. Skattekilarna används ofta som förklaring till att det är så dyrt för de flesta svenskar att köpa tjänster till hushållet.
Skatteväxling
En skatt sänks i utbyte mot att en annan höjs, så att staten får in lika mycket. Exempelvis har skatten på arbete sänkts mot att skatten på miljöskadliga utsläpp har höjts.
Socialförsäkringar
Samlingsnamn för de statliga försäkringar som ger medborgarna ersättning om de blir sjuka, drabbas av handikapp et cetera.
Stabilitets- och tillväxtpakten
Regler inom EU för hur medlemsländerna ska sköta sin ekonomi. Bland annat får underskottet i deras offentliga budgetar inte vara större än 3 procent av BNP.
Stagflation
När det råder låg tillväxt, och därmed hög arbetslöshet, samt hög inflation samtidigt.
Strukturomvandling
En förändring i ekonomin där vissa näringar och företag expanderar, medan andra minskar i betydelse. Strukturomvandlingen för med sig kostnader, men är samtidigt en av de viktigaste drivkrafterna bakom ekonomisk tillväxt.
Styrränta
Kallas i Sveriges för reporänta och bestäms av Riksbanken. Påverkar hur mycket det kostar för företag och hushåll att låna pengar och har därför stor betydelse för ekonomin i stort. När det gäller bostadsräntor är det den rörliga räntan som omedelbart ändras till följd av Riksbankens beslut.
Subvention
Bidrag för att stöda en viss aktivitet, vilket kan stimulera konsumtionen eller göra en annars olönsam verksamhet mer bärkraftig.
Sysselsättning
Ett mått på hur stor andel av befolkningen som har arbete.
T
Terminsaffär
Avtal som gäller att en affär ska göras vid en bestämd tidpunkt i framtiden till ett på förhand uppgjort pris. Terminer är ett finansiellt instrument som skiljer sig från optioner, som ger möjligheten - men inte innebär något tvång - att göra affären.
Tillväxt
När ekonomin växer. Mäts som förändringar av bruttonationalprodukten, BNP.
Tjänstesektorn
Den del av ekonomin där tjänster köps och säljs.
U
Utbud
De varor och tjänster som finns till försäljning.
Utgiftstak
En av riksdagen fastställd gräns för hur statens utgifter får bli under ett visst år.
V
Valuta
Ett lands betalningsmedel, exempelvis kronor, euro, dollar.
Valutareserv
Guld och värdepapper som Riksbanken har som buffert, till exempel för att försvara kronans värde.
Volatilitet
Prisrörlighet på finansiella marknader, dvs att priset på exempelvis en aktie går mycket upp och ner.
Vårbudget
Förslag från regeringen som läggs fram varje vår om riktlinjerna för den ekonomiska politiken de närmaste åren.
Värdepapper
Samlande namn på aktier, obligationer med mera.
Växelkurs
En valutas värde i förhållande till en annan.
W
WTO
Världshandelsorganisationen (World Trade Organisation). Sammanslutning med 149 medlemsländer som har förbundit sig att sträva efter en friare handel. WTO sätter upp regler för handeln och fungerar som skiljedomare vid konflikter.
Ö
Öppet arbetslösa
Personer som inte är sysselsatta eller deltar i arbetsmarknadspolitiska program utan som aktivt söker arbete. Heltidsstuderande som aktivt söker arbete räknas, enligt svenska regler, inte som öppet arbetslösa.
Överhettning
Tillstånd i ekonomin med för stor efterfrågan i förhållande till utbudet, vilket ger upphov till inflation, dvs stora prisökningar. Kan exempelvis bero på arbetskraftsbrist eller på alltför stor tillgång på pengar. Exempel på detta var den våldsamma prisuppgången på aktier och fastigheter i Sverige i slutet på 1980-talet.
Aktie
Ägarandel i aktiebolag. Ger rösträtt på bolagsstämman (se detta ord) och rätt till utdelning, dvs del i bolagets vinst.
Ams
Förkortning för Arbetsmarknadsstyrelsen. Myndighet med ansvar för arbetsmarknadspolitiken, bland annat att hjälpa människor att hitta arbete och mildra effekterna av arbetslöshet. Under Ams ligger länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen.
AP-fonden
Allmänna pensionsfonden, uppdelad på sex fonder. Statliga organ som har till uppgift att förvalta avgifter för den allmänna tilläggspensionen.
Arbetsgivaravgift
Skatt (socialavgift) som arbetsgivare betalar till staten för sina anställda. Avgiften finansierar sjukförsäkring, ålderspension mm. Uppgår till cirka 32 procent av lönekostnaden
Arbetskraft
Personer som har eller söker arbete.
Arbetsrätt
Samlande beteckning på de lagar som styr kollektivavtal, anställningsskydd, medbestämmande och annat som rör relationen mellan arbetsgivare och anställd.
Avreglering
Politiska beslut som syftar till att släppa in konkurrens. I Sverige har avregleringar genomförts exempelvis på kredit- och valutamarknaden, el- och telemarknaden, post, flyg och tågtrafik.
B
Betalningsbalans
Sammanställning av de betalningar som under en viss period mellan ett land och omvärlden.
BNP
Bruttonationalprodukten, det vill säga det samlade värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
Bruttoinvesteringar
Summan av nyinvesteringar och ersättningsinvesteringar.
Bubbla
Överdriven prisuppgång för en tillgång som sedan faller i värde. Det kan till exempel gälla aktier eller fastigheter, men en av de första kända bubblorna handlade om tulpanlökar.
Budgetproposition
Regeringens förslag till statsbudget för det kommande året. Brukar presenteras i september, förutom valår då det blir i oktober.
Bytesbalans
Del av betalningsbalansen som inkluderar betalningar i samband med import och export av varor och tjänster, överföringar av pengar till och från utlandet samt avkastningen på kapital. Summan visar skillnaden mellan vad som produceras och vad som konsumeras inom landet.
Börsen
Även kallat fondbörs. Förr en plats, numera organisation för handeln med aktier och andra värdepapper. Det finns även börser för exempelvis råvaror.
Börsindex
Sammanvägning av de olika börskurserna för värdepapper eller varor som omsätts på börsen.
C
Centralbank
Myndighet med ansvar för ett lands penningpolitik. I Sverige kallad Riksbanken.
D
Deflation
Sänkning av den allmänna prisnivån
Depression
Mycket djup låg konjunktur, av ett slag som är svårt för ekonomin att ta sig ur.
Derivat
Värdepapper som baseras på underliggande värdepapper, till exempel aktier, och deras kursrörelser.
Devalvering
Nedskrivning av en valutas värde i förhållande till andra valutor, i det fall som man har fast växelkurs.
Direktinvestering
Då företag investerar eller köper andra företag utomlands
Disponibel inkomst
De pengar, inklusive bidrag, som löntagaren har i handen, när skatter och obligatoriska avgifter är betalda.
Dumpning
Försäljning av varor eller tjänster till lägre pris än den verkliga kostnaden.
E
Efterfrågan
Människors önskan och förmåga att köpa varor och tjänster.
Ekonomistyrningsverket (ESV)
Myndighet som bland annat gör prognoser och analyser för statens ekonomi.
EMU
Ekonomiska och monetära unionen. Sammanslutning av EU-länder som har en gemensam valuta (euron), centralbank och penningpolitik. Länderna i EMU är Belgien, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike.
EU-15
Länderna som utgjorde EU före utvidgningen 2004: Belgien, Danmark, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal, Finland, Sverige och Storbritannien.
EU-25
EU:s samtliga medlemsländer. Utöver EU-15 (se ovan) är de: Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien
Euro
Valutan inom EMU
Eurostat
EU:s statistikmyndighet med uppgift är att tillhandahålla statistik på europeisk nivå.
Export
De varor och tjänster som ett land säljer till omvärlden.
F
Fast växelkurs
Ett system där värdet på valutan hålls fast mot andra valutor, till ett fixt värde eller inom ett angivet intervall. Sverige hade ett sådant system fram till kronfallet i november 1992.
Fastighetsskatt
En skatt som årligen betalas till staten på basis av en fastighets värde. Skatten tas ut på småhus, hyreshus, lokaler och industrifastigheter.
Federal Reserve
USA:s centralbank med ansvar för USA:s penningpolitik, brukar förkortas Fed. Räntebesluten som fattas i Fed följs med stor uppmärksamhet världen över och har stor betydelse för världsekonomin.
Finansinspektionen
Myndighet som ger tillstånd, fastställer regler och utövar tillsyn på de finansiella marknaderna, särskilt vad gäller banker och andra kreditinstitut liksom försäkringsbolag.
Finanskris
Kris i banksystemet, exempelvis till följd av stora kreditförluster som riskerar att leda till konkurs för en eller flera storbanker. Följden blir att allmänheten tappar förtroende för bankerna och att dessa får svårt att klara sin roll som förmedlare av betalningar. Sverige var i en sådan kris vid början av 1990-talet.
Finanspolitik
Hur staten spenderar sina pengar i syfte att påverka tillväxt, sysselsättning, efterfrågan med mera, till exempel genom att höja eller sänka skatter och bidrag.
Flexicurity
Begrepp inom den danska arbetsmarknadspolitiken. Syftar på en kombination av flexibilitet och trygghet (security). Anställningsskyddet är svagare men ersättningen till arbetslösa högre än i Sverige.
Fordringsägare
Den som ett företag eller en person är skyldig pengar.
Full sysselsättning
En situation då alla som vill ha arbete också kan få det.
Försäkringskassan
Myndighet med kontor runtom i landet som ansvarar för utbetalningen av socialförsäkringar, exempelvis ersättning till sjuka och handikappade.
G
G8
Sammanslutning av åtta ledande industriländer för samråd i ekonomiska och politiska frågor. Länderna som ingår är USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan och Ryssland. Även representanter för Europeiska unionen (EU) brukar delta.
Globalisering
Den process där länder över hela jorden knyts närmare varandra politiskt, ekonomiskt och kulturellt - både genom frihandel, direktinvesteringar och fria kapitalrörelser. Enskilda stater får mindre möjligheter att påverka förhållandena i det egna landet.
Graderad rösträtt
Att en del av aktierna i ett bolag ges större röstvärde än andra aktier vid bolagsstämman.
H
Humankapital
Människors samlade arbetsförmåga och kompetens
I
IMF
Internationella valutafonden (International Monetary Fund). Organisation med 184 medlemsländer, som har uppgiften att främja global tillväxt, sysselsättning och handel, bland annat genom att övervaka betalningssystemet och förebygga finanskriser. IMF kan ge länder finansiellt stöd, ofta mot villkor att mottagarna reformerar sin ekonomi.
Import
De varor och tjänster som ett land köper från omvärlden.
Inflation
Höjning av den allmänna prisnivån på varor, inflationstakten brukar mätas med en jämförelse tolv månader tillbaka i tiden.
Investera
Resurser som inte konsumeras, utan satsas för att höja produktionen i framtiden.
J
Jobless Growth
"Jobblös tillväxt". Beskriver en situation när den samlade produktionen i ett land ökar, men utan att sysselsättningen stiger.
K
Kollektivavtal
Avtal mellan arbetsgivare och löntagarorganisation om löner, anställningsvillkor och annat som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetande.
Komparativa fördelar
Teorin om komparativa fördelar säger att ett land bör specialisera sig på att tillverka och exportera de produkter som de är relativt sett mest effektiva på.
Konjunktur
Den ekonomiska aktivitetsnivån i ett land eller i världen. Går upp och ner över tid och kallas då högkonjunktur respektive lågkonjunktur. En hel rörelse upp och ner kallas konjunkturcykel.
Konjunkturinstitutet
Myndighet som gör prognoser för samhällsekonomin och analyserar konjunkturen.
Konkurs
Juridisk process för att tvinga ett företag på obestånd att betala sina skulder, bland annat genom att affärerna avvecklas och tillgångar säljs. Företagets tillgångar fördelas till fordringsägarna efter regler om förmånsrätt. Även personer kan gå i konkurs.
Konsumentprisindex
Förkortas KPI. Ett sätt att mäta prisutvecklingen på varor och tjänster för privat konsumtion.
Kredit
När en låntagare får rätt att - mot betalning av ränta - använda en långivares pengar, vilka senare ska betalas tillbaka
Köpkraft
Ett mått på hur mycket hushållen kan köpa. Beror dels på den disponibla inkomsten, dels på priserna.
L
Likviditet
Betalningsförmåga, dvs tillgång på egna pengar som kan användas direkt.
Lissabonstrategin
Målet att EU inom ett årtioende, räknat från 2000, ska bli "världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning".
LO
Landsorganisationen, sammanslutning av 15 fackförbund.
M
Makroekonomisk teori
Vetenskaplig term för teorier om hela samhällsekonomin, på ett övergripande plan.
Marginaleffekt
Den effekt som gör att en inkomsthöjning inte ger mer än en måttligt ökad köpkraft. Kan exempelvis bero på att personen får betala mer i skatt och förlorar i bidrag, när löneinkomsten passerar en viss gräns.
Marginalkostnad
Ett mått på vad det kostar att öka produktionen av en vara eller tjänst med ännu en enhet.
Mikroekonomisk teori
Vetenskaplig term för teorier om de enskilda aktörerna i ekonomin.
N
Nationalräkenskaper
Bokföring på nationell nivå, där man beräknar alla strömmar av varor och tjänster mellan ekonomins olika sektorer. Sköts i Sverige av Statistiska centralbyrån.
NGO
Non-governmental organizations. Samlingsnamn för frivilliga icke-statliga organisationer. Utgör tillsammans med massmedia och andra icke-statliga grupper i samhället det så kallade civila samhället
Nutek
Verket för näringslivsutveckling. Myndighet som arbetar med finansiering och rådgivning till företag.
O
Obligation
Långsiktigt lån. Den som köper en obligation av exempelvis staten lånar ut sina pengar mot en på förhand bestämd ränta. Samtidigt kan obligationer köpas och säljas på en finansiell marknad där priserna ständigt varierar, vilket avgör den verkliga avkastningen.
OECD
Organization for Economic Cooperation and Development. Sammanslutning av 30 industriländer som med analyser, utredningar och information ska stimulera global tillväxt och handel. Bildades ursprungligen för att administrera Marshallplanen, ett program för återuppbyggnad av Västeuropa efter Andra världskriget, finansierat av USA.
Offentlig sektor
Statens, landstingens och kommunernas verksamhet, som styrs genom politiska beslut och finansieras med skatter och avgifter.
Oligopol
Marknad som domineras av några få bolag.
Option
Instrument som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att i framtiden köpa eller sälja ett visst värdepapper till ett på förhand bestämt pris.
P
Penningpolitik
Åtgärder som styr penningmängd och räntenivåer i ett land. Sköts i Sverige av Riksbanken.
Portföljinvestering
Investering i värdepapper eller minoritetsandelar i bolag, vilka vid behov snabbt kan avyttras.
Produktivitet
Mått på hur effektiv som produktionen är. Produktiviteten kan till exempel mätas i hur mycket som produceras per arbetad timme.
Prognos
Förutsägelse om den ekonomiska utvecklingen, i regel på ett eller flera års sikt.
Protektionism
En politik där man med handelsbegräsningar mot omvärlden försöker skydda de inhemska näringarna mot utländsk konkurrens.
Punktskatt
Skatt som läggs på speciella varor, exempelvis alkohol, tobak och bensin.
R
Rating
Bedömning av kreditvärdighet och risk, som utförs av fristående företag såsom Moody's och Standard and Poor's. Ratingen, som görs efter en graderad betygsskala , kan gälla både länder och företag.
Reallön
Se köpkraft.
Reavinst
Vinst som uppstår vid försäljning (realisation), beroende på att försäljningssumman överstiger inköpspriset.
Recession
När aktiviteten i ekonomin minskar, alltså en djup lågkonjunktur. Recession anses, med en amerikansk definition, råda när BNP har sjunkit två kvartal i rad.
Reporänta
Se styrränta.
Revalvering
Uppskrivning av ett lands valuta vid fast växelkurs, se även devalvering.
Riksbanken
Myndighet underställd Sveriges riksdag och ansvarig för Sveriges penningpolitik. Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar Riksbanken bankernas och indirekt även företags och hushålls - möjligheter att låna pengar. Det är också Riksbanken som ger ut sedlar och mynt.
Riksgäldskontoret
Myndighet som lånar åt staten och ansvarar för statsskulden.
Rörlig växelkurs
Kallas även flytande växelkurs eller valuta. Ett system där kurserna rör sig fritt på valutamarknaden. Detta har gäller för de stora världsvalutorna doller, euro och yen och har även gjort det för Sverige sedan november 1992
Ränta
Priset på pengar, det vill säga hur mycket en långivare får i ersättning och en låntagare måste betala - utöver själva lånesumman.
Räntepunkt
En hundradels procent. 50 punkter är 0,5 procentenheter, 25 punkter är 0,25 procentenheter och så vidare.
S
SCB
Statistiska centralbyrån. Myndighet med ansvar för Sveriges officiella statistik.
Sedelfond
Ett växelkurssystem där man binder den egna valutan mycket hårt till ett annat lands valuta.
Sjukförsäkring
Statlig försäkring som, upp till en viss nivå, ger ersättning vid sjukdom. Arbetsgivarna står för finansieringen genom att betala sociala avgifter.
Skattekil
Skillnaden mellan vad det kostar att producera en viss vara eller tjänst och vad konsumenten slutligen får betala, när alla skatter har lagts till. Skattekilarna används ofta som förklaring till att det är så dyrt för de flesta svenskar att köpa tjänster till hushållet.
Skatteväxling
En skatt sänks i utbyte mot att en annan höjs, så att staten får in lika mycket. Exempelvis har skatten på arbete sänkts mot att skatten på miljöskadliga utsläpp har höjts.
Socialförsäkringar
Samlingsnamn för de statliga försäkringar som ger medborgarna ersättning om de blir sjuka, drabbas av handikapp et cetera.
Stabilitets- och tillväxtpakten
Regler inom EU för hur medlemsländerna ska sköta sin ekonomi. Bland annat får underskottet i deras offentliga budgetar inte vara större än 3 procent av BNP.
Stagflation
När det råder låg tillväxt, och därmed hög arbetslöshet, samt hög inflation samtidigt.
Strukturomvandling
En förändring i ekonomin där vissa näringar och företag expanderar, medan andra minskar i betydelse. Strukturomvandlingen för med sig kostnader, men är samtidigt en av de viktigaste drivkrafterna bakom ekonomisk tillväxt.
Styrränta
Kallas i Sveriges för reporänta och bestäms av Riksbanken. Påverkar hur mycket det kostar för företag och hushåll att låna pengar och har därför stor betydelse för ekonomin i stort. När det gäller bostadsräntor är det den rörliga räntan som omedelbart ändras till följd av Riksbankens beslut.
Subvention
Bidrag för att stöda en viss aktivitet, vilket kan stimulera konsumtionen eller göra en annars olönsam verksamhet mer bärkraftig.
Sysselsättning
Ett mått på hur stor andel av befolkningen som har arbete.
T
Terminsaffär
Avtal som gäller att en affär ska göras vid en bestämd tidpunkt i framtiden till ett på förhand uppgjort pris. Terminer är ett finansiellt instrument som skiljer sig från optioner, som ger möjligheten - men inte innebär något tvång - att göra affären.
Tillväxt
När ekonomin växer. Mäts som förändringar av bruttonationalprodukten, BNP.
Tjänstesektorn
Den del av ekonomin där tjänster köps och säljs.
U
Utbud
De varor och tjänster som finns till försäljning.
Utgiftstak
En av riksdagen fastställd gräns för hur statens utgifter får bli under ett visst år.
V
Valuta
Ett lands betalningsmedel, exempelvis kronor, euro, dollar.
Valutareserv
Guld och värdepapper som Riksbanken har som buffert, till exempel för att försvara kronans värde.
Volatilitet
Prisrörlighet på finansiella marknader, dvs att priset på exempelvis en aktie går mycket upp och ner.
Vårbudget
Förslag från regeringen som läggs fram varje vår om riktlinjerna för den ekonomiska politiken de närmaste åren.
Värdepapper
Samlande namn på aktier, obligationer med mera.
Växelkurs
En valutas värde i förhållande till en annan.
W
WTO
Världshandelsorganisationen (World Trade Organisation). Sammanslutning med 149 medlemsländer som har förbundit sig att sträva efter en friare handel. WTO sätter upp regler för handeln och fungerar som skiljedomare vid konflikter.
Ö
Öppet arbetslösa
Personer som inte är sysselsatta eller deltar i arbetsmarknadspolitiska program utan som aktivt söker arbete. Heltidsstuderande som aktivt söker arbete räknas, enligt svenska regler, inte som öppet arbetslösa.
Överhettning
Tillstånd i ekonomin med för stor efterfrågan i förhållande till utbudet, vilket ger upphov till inflation, dvs stora prisökningar. Kan exempelvis bero på arbetskraftsbrist eller på alltför stor tillgång på pengar. Exempel på detta var den våldsamma prisuppgången på aktier och fastigheter i Sverige i slutet på 1980-talet.
- 18:12 Storebror dödade sina småsystrar
- 18:06 Vind av kalla kriget över Moskva
- 17:44 Pakistans HD prövar Bhuttoamnesti
- 17:06 Klen uppslutning på Malmömanifestation
- 16:59 Ingen nåd för Åmselemördaren
- 16:58 Jean-Luc Godard prisas i Berlin
- 16:54 Frostenson får italienskt litteraturpris
- 16:36 Ryssland förbjuder konstverk med kyssar
Nyhetsdygnet
- Tusentals slöt upp i Kungsträdgården
- FN:s klimatpanel och Al Gore delar Fredspriset
- Finna sig i klapp på gravid mage?
- Klen uppslutning på Malmömanifestation
- Al Gore: "Jag är djupt hedrad"
- "Bluffen"
- Volvo byter till ren energi
- En knivskuren på Medborgarplatsen
- Familj gömmer sig efter hot
- Nobels fredspris delas mellan FN:s klimatpanel IPCC och Al Gore
- ”Alla vet att vi borde ingripit”
- Finna sig i klapp på gravid mage?
- Svensson minns VM med smärta
- Turkiet kallar hem sin USA-ambassadör
- Volvo byter till ren energi
- FN:s klimatpanel och Al Gore delar Fredspriset
- Utpekad hävdar nödvärn
- Coolaste prylarna genom tiderna
- 15-åring ihjälskjuten i Rödeby
- Är rika alltid överklass?
- Doris Lessing inte förvånad över priset
- Misshandlade 16-åringen död
- De 100 största rockögonblicken på Youtube
- Sök recept i DN:s databas
- Volvo byter till ren energi
- "Dags att sätta punkt för den nioåriga grundskolan"
- Finna sig i klapp på gravid mage?
- Nobels fredspris delas mellan FN:s klimatpanel IPCC och Al Gore
- Magsjuka stängde Märstaskola
- Lingondessert
- "Föräldrarna släpper sitt ansvar"
- "Någon måste ha ändrat sig"
- Ta tåget över Vilda Västerns vidder
- Coolaste prylarna genom tiderna
- "Ställ Finansinspektionen inför rätta om Carnegie"
- Tusenlappar kan sparas om man prutar på räntan
- Inte nobla men roliga pristagare
- "Socialdemokratin måste satsa på nya kärnkraftverk"
- Av rätta virket?
- Doris Lessing inte förvånad över priset
- Kristian von Hornsleth: "Hornsleth Village Project Uganda"
- Sedelärande historia om eländet med skattelättnader.
- Tre kryss som lyfter din pension
- Grönt te minskar risk för diabetes
- Ta tåget över Vilda Västerns vidder
- Ljudet- den glömda kryddan
- Coolaste prylarna genom tiderna
- Konsten att känna sig förfördelad.
- Doris Lessing inte förvånad över priset
- Mp:s attack på vänsterpartiet
- "Han var en bra moderat och jag var en bra sosse"
- Nobels fredspris delas mellan FN:s klimatpanel IPCC och Al Gore
- 15-åring ihjälskjuten i Rödeby
- Moderat nej till marknadshyror
- Misshandlade 16-åringen död
- FN:s klimatpanel och Al Gore delar Fredspriset
- Röda tröjor för Burmas munkar
- Alex Schulman slutar blogga
- "Tuffare sjukpenningregler i vårt stora reformpaket"
- Doris Lessing inte förvånad över priset
- Mp:s attack på vänsterpartiet
- "Skatten för pensionärer ska sänkas retroaktivt"
- "Han var en bra moderat och jag var en bra sosse"
- al-Qaida belönar mord på Lars Vilks
- Quake i ny kostym
- "Det är ett erkännande, verkligen"
- Medieträngsel kring Horace
- Ont om Lessing
- Bästa bag-in-boxen just nu
- Linus Klasen trollar på isen
- Bluffmakare på film
- Akademien vågade mensblod
- Ont om Lessing
- "Det hade kunnat vara jag"
- Medieträngsel kring Horace
- Akademien vågade mensblod
- Zlatan i storform
- Bluffmakare på film
- Linus Klasen trollar på isen
- Bästa bag-in-boxen just nu
Prenumerera på topplistorna
Få topplistorna via e-post varje fredag
Senaste nytt
DN:s ekonomiredaktion håller dig uppdaterad.
DN:s ekonomiredaktion håller dig uppdaterad.
WEBB-TV: Överraskande besked om räntan
Riksbanken höjde räntan 20 juni. Det var väntat - men prognosen för framtiden tog marknaden med storm. Johan Schück förklarar varför.
Se webb-tv
Mer tv: Så påverkar statens vårbudget dig
Mer tv: Schück om räntehöjningen 15/2
Riksbanken höjde räntan 20 juni. Det var väntat - men prognosen för framtiden tog marknaden med storm. Johan Schück förklarar varför.
Se webb-tv
Mer tv: Så påverkar statens vårbudget dig
Mer tv: Schück om räntehöjningen 15/2
Schück om vår ekonomi
Räntan, inflationen, konjunkturen - DN:s samhällsekonomiske krönikör Johan Schück svarar på frågor om hur vår ekonomi hänger ihop.
Snabbguide: Så funkar vår ekonomi
Läs om varför Sveriges ekonomi går bra, vilka problem som finns och om Riksbankens och regeringens roll.
Till snabbguiden
Läs om varför Sveriges ekonomi går bra, vilka problem som finns och om Riksbankens och regeringens roll.
Till snabbguiden
Snabbguide: Så funkar statens budget
Statens budget spelar stor roll för hur mycket pengar du får i plånboken. Läs om hur den växer fram, från vårproppen i april till riksdagsbesluten i december.
Statens budget spelar stor roll för hur mycket pengar du får i plånboken. Läs om hur den växer fram, från vårproppen i april till riksdagsbesluten i december.
Ordlista: Ekonomin från A till Ö
Vad är det egentligen ekonomer och politiker pratar om? DN reder ut de vanligaste begreppen.
Vad är det egentligen ekonomer och politiker pratar om? DN reder ut de vanligaste begreppen.
Vår ekonomi just nu
Aktuella siffror om tillväxten, arbetslösheten, sysselsättningen och inflationen.
Länkar
- Riksbanken
- Finansdepartementet
- Konjunkturinstitutet
- Statistiska centralbyrån
- LO
- Svenskt näringsliv
- Arbetsmarknadsverket Ams
- Riksgäldskontoret
- Kommerskollegium
- Federal Reserve (USA:s centralbank)
- Europeiska centralbanken ECB
- Internationella valutafonden IMF
- OECD
- World Trade Organization WTO
- Nutek
- Riksbanken
- Finansdepartementet
- Konjunkturinstitutet
- Statistiska centralbyrån
- LO
- Svenskt näringsliv
- Arbetsmarknadsverket Ams
- Riksgäldskontoret
- Kommerskollegium
- Federal Reserve (USA:s centralbank)
- Europeiska centralbanken ECB
- Internationella valutafonden IMF
- OECD
- World Trade Organization WTO
- Nutek
Har du synpunkter?
Mejla redaktören för DN.se Special:
Hans Rosén
Mejla redaktören för DN.se Special:
Hans Rosén
DN Special ger dig bakgrunden till de stora nyheterna. Gå in på avdelningarna om krisen i Mellanöstern, Irak, fågelinfluensan, konflikten om Irans kärnvapen och trängselskatten.
Till DN Special
KULTUR PÅ DN-KORTET
MISTERO
BUFFO eller PIAF
Prenumerera och skaffa DN-kortet! Det ger dig rabatter på teater, resor med mera.
Très bien! Himlen nära i nya Peugeot.
"Visst har sexualiteten påverkats"
Cancer och sexualitet. Jeanette Karnlöf är en av 80.000 svenska kvinnor som lever med en bröstcancerdiagnos.
Husköparskolan del 5:
Hur blir vädret i dag? Ny prognos i webb-tv varje vardag.
Senaste annonserna
Testkanal
Mimmi Brunell
Jag är en mycket erfaren barnvakt, med tanke på att jag har en lillasyster på 4 år so...
Jag är en mycket erfaren barnvakt, med tanke på att jag har en lillasyster på 4 år so...
Vår lilla 2-åring behöver ny barnvakt för hämtning på dagis 1-2 ggr/vecka!
Vi söker en pigg, glad och barnkär tjej gärna student som vill hjälpa oss att hämta v...
Vi söker en pigg, glad och barnkär tjej gärna student som vill hjälpa oss att hämta v...
Kunnig Allt-i-allo för bl.a möblera om, slipa ett bord, m.m.
Seriös, pålitlig och tekniskt kunnig (gärna referenser) Allt-i-allo som kan "rycka in...
Seriös, pålitlig och tekniskt kunnig (gärna referenser) Allt-i-allo som kan "rycka in...
orkarinte.se
Kontakta oss för hjälp med allt från flyttstäd och grovsopskastning till barnpassning...
Kontakta oss för hjälp med allt från flyttstäd och grovsopskastning till barnpassning...
Annonsera
Vad minns du från året som gått?