Skicka Skriv ut Textstorlek
Publicerad 28 september 00:21
 
Foto: WPN
De unga munkarna pekas ut som ivrigast i kampen mot juntan.
 

Munkarnas enda vapen är tiggarskålen

bangkok. De är fattiga, barfota och vapenlösa. Egentligen borde de stå över världsliga ting som politik. Ändå har munkarna blivit ledande i det pågående upproret mot Burmas militärregim. DN:s Torbjörn Petersson förklarar varför.
 
De har gått barfota i monsunregnet på Rangoons gator, ibland tysta, ibland mässande, sedan med uppmaning till allmänheten att göra gemensam sak med dem. De har krävt demokrati, dialog med juntan och att frihetskämpen Aung San Suu Kyi ska släppas fri.

Några av dem har dödats.

De burmesiska buddistmunkarnas enda yttre vapen är skålarna i vilka de samlar allmosor. I vrede vände de skålarna upp och ner för att visa att de inte tar emot allmosor från soldater.

På burmesiska är det ett starkt bildspråk för "bojkott" och det är det mest kraftfulla vapen munkarna kunnat ta till i kampen mot landets militärjunta. I det buddistiska Burma är det en förödmjukelse och ett straff eftersom munkarna då inte tillhandahåller militären möjligheten att vara goda buddister.

I onsdags fick militären nog av munkarnas ickevåldsmetoder. Den använde tårgas, slag och varningsskott i luften för att splittra grupperna av munkar som trotsat varningar om att fortsatta protester skulle mötas med våld.

Dag för dag har omvärlden kunnat följa dramat via de filmsnuttar som modiga burmeser sänt via internetkaféer till internationella medier. De rödklädda munkarnas beslutsamhet, de unga munkarnas kampvilja och till slut även nunnors deltagande i demonstrationerna har gjort djupa intryck på tv-tittare och tidningsläsare runt om i världen.

Här i grannlandet Thailand har munkarna vid klostret Makutkasatriyaram i Bangkok suttit som klistrade framför tv:n på kvällarna och följt utvecklingen i Burma. De äter lunch utomhus under ett tak när en kortare diskussion utbryter som reaktion på en fråga jag ställt om hur de ser på protesterna som deras bröder genomför i grannlandet.

- Vi gillar det inte. Deras marscher är inget vi stöder. Det bryter mot sättet som en buddistmunk ska uppträda på, säger Panya Batphantana, en 21-årig munk som tolkar diskussionen till engelska.

Att demonstrationerna är fredliga tycker han spelar ingen roll.

- Munkar ska stå på en högre nivå än att ägna sig åt så materialistiska saker som att protestera på ett sådant sätt, svarar han sittande på en stenbänk utanför rummet där han sover.

Liksom i Burma är det vanligt för thailändska unga män att vara munk under en period på tre månader, ibland så kort som ett par veckor.

Den 21-årige munken i Bangkok har tidigare varit novis och tillbringar nu sin andra period i kloster med böner och språkstudier. I Burma förväntas män göra precis som han och återvända till munklivet strax efter 20-årsåldern. Unga munkar går klädda i klarröd eller orange kåpa, medan den mörkröda färgen är reserverad för erfarna munkar.

Det är de unga munkarna som utpekats som ivrigast i kampen mot Burmas militärjunta. Tidigare okända buddistiska nätverk har gjort internationella uttalanden och uppmanat den burmesiska allmänheten att ansluta sig till protesterna. Men den bilden tror inte Panya Batphantana på. Han känner väl till hur munkar i olika åldrar brukar fundera.

- Yngre munkar tänker inte så, säger han om protesterna i Burma. Det verkar som om det är de äldre munkarna som sagt åt de unga vad de ska göra.

Generalerna i Burmas junta har anklagat Aung San Suu Kyi och hennes demokratiska parti för att ha hetsat fram de unga munkarna i främsta ledet. Därefter spred juntan uppgifterna i statliga medier att endast ett fåtal sympatiserade med upprorsmakarna, som också stod att finna utomlands.

Det var den dagen 120.000 samlades och marscherade på gatorna i Rangoon, vilket slutade med att generalerna införde utegångsförbud och förbud mot att samlas fler än fem personer i grupp.

U Pandavamsa greps tillsammans med 300 andra munkar 1997, för att ha vägrat ta emot allmosor från soldater. Han satt i fängelse i åtta år. I dag är han generalsekreterare i Unga munkars organisation i Burma. Redan en månad innan protesterna utbröt förklarade han de unga munkarnas inställning i en artikel som publicerades i Asian media forum.

- Vi är inte särskilt hoppfulla. Vi dras fortfarande med minnet av hur flera hundra unga munkar dödades under skottlossningarna 1988. Nästan varje år grips munkar och kastas i fängelse av juntan eftersom de vägrar att ta emot gåvor från soldater.

Han talade även om hur juntan försökt stärka kontrollen av munkkloster genom att infiltrera dem med agenter. Men att burmesiska munkar i allmänhet uppmuntrar och stöder demokratiutveckling eftersom det passar ihop med hur buddism lärs ut i Burma.

- Buddistiska munkar har ett motto i sin strävan efter demokrati och det är att inte skada någon annan.

I Burma finns över 50.000 munkkloster och nästan en halv miljon munkar. Det är landets mest välorganiserade grupp efter militären och har alltid varit en maktfaktor i det burmesiska samhället. I gamla tider hade Burmas mäktigaste munkar makt nog att störta kungen om de inte gillade honom.

Innan landet blev en brittisk koloni var buddistiska ledare ofta rådgivare och lagstiftare. Senare stod de i spetsen mot kolonialherrarna från Storbritannien och efter frigörelsen (1948) arbetade de politiskt mot juntan, som tog makten 1962.

För 19 år sedan blev många unga munkar nedskjutna när soldater dödade cirka 3.000 människor i samband med de demonstrationer för demokrati som då ägde rum. Andra kastades i fängelse och sitter där fortfarande. Totalt beräknas 90 buddistmunkar, av sammanlagt 1.300 politiska fångar i Burma, ännu sitta fängslade för sina politiska åsikter, som de uttryckte under den tiden.

När de senaste protesterna inleddes den 19 augusti, sedan landets ledning fördubblat bränslepriserna, leddes de av de gamla studentledare som tidigare gått i täten för demonstrationerna 1988. De greps snabbt av polis och munkarna tog över ledningen. Munkarna var visserligen missnöjda med prishöjningarna, men det var en händelse i Pakokku 60 mil norr om Rangoon som blev den tändande gnistan för dem.

Tre hundra munkar hade samlats på morgonen den 5 september för att hjälpa allmänheten i protesterna. Då använde säkerhetsstyrkor vapen för första gången för att skingra dem. Munkarna startade ändå ett demonstrationståg och uppmuntrades av tusentals invånare som hejade på när de gick mot stadens centrum.

Då drog soldater i väg med ett
tiotal munkar, band dem vid stänger och misshandlade dem med bamburör.

Kort senare svarade några hundra munkar med att ta myndighetspersoner som gisslan och bränna fyra av deras bilar. Munkarna nöjde sig inte utan krävde en ursäkt av juntan för misshandeln. När den uteblev trappades demonstrationerna upp för en och en halv vecka sedan.

Exakt vad som sedan fick generalerna att länge hålla andan och räkna till hundra när protesttågen bara blev längre vet ingen utom de själva. Deras tidigare svar på allmänna demonstrationer har bara pekat i riktning mot vapenvåld. Skillnaden den här gången har varit att omvärlden fått information om vad som pågått i Burma. Att Kina, den närmast allierade, troligen funnits i bakgrunden och pressat juntan till återhållsamhet. Och att protesterna letts av munkarna. Deras höga ställning i samhället och allmänhetens vördnad inför dem har sannolikt skrämt militärledningen.

Själva har generalerna för att stå på god fot med munkarna under lång tid gjort stor sak av sitt stöd till buddismen i statliga medier. Nästan dagligen har olika ledare och militära befälhavare synts på bilder i tidningar och visat hur mycket pengar som donerats till renovering av olika buddisttempel.

Samtidigt har det blivit tydligt hur landets ledare skott sig, medan allmänheten bara blivit fattigare när landets ekonomi vanskötts och plundrats.

Munkarna, som är beroende av folkets generositet för att överleva, har varit de första att märka när bristen på mat och pengar bara ökat.
 
 
Roh Moo-Hyun och Kim Jong-Il skålar under avskedslunchhen i Pyongyang.

Foto: AP

Roh Moo-Hyun och Kim Jong-Il skålar under avskedslunchhen i Pyongyang.

Fredsavtal efter 54 år

Mötet mellan Kim och Roh avslutas i dag. Gemensam deklaration om strävan efter välstånd och fred. Godstågen ska åter rulla mellann länderna.

Ask vill ha längre straff för mord

Justitieminister Beatrice Ask på DN Debatt: Orimligt med enbart tidsbestämt straff på tio års fängelse eller livstidsstraff.
Ingen stor nyhet
"Sputnik" var världens första rymdfarkost. Men det tyckte Pravda inte var särskilt viktigt.
Gifter sig
Danske prins Joachim går till altaret igen. Den här gången med en fransyska.
Ches baneman fick synen åter
Kubanska läkare räddade mannen som dödade Che Guevara.
Burmajuntans lyxliv
Så här ser det ut när diktatorn gifter bort sin dotter - i ett av Asiens fattigaste länder.
Fråga om världen
DN:s korrespondenter bevakar fem kontinenter - nu kan du ställa frågor till dem. Varje vecka väljer vi ut en fråga som får svar på DN.se och i tidningen. Fråga och läs tidigare svar
 
Utrikeskrönikor
Nathan Shachar om världen och Ingrid Hedström om Europa - läs deras krönikor varje vecka på DN.se.
Ingrid Hedströms krönikor
Nathan Shachars krönikor
Vi bevakar världen för DN
Tre kvinnor och åtta män rapporterar dagligen från "sina" länder. Möt dem och läs deras berättelser.
En storhetstid för tjurfäktning
Nathan Shachar tar pulsen på Spaniens blodiga nationalsport.
Efter BMX-mordet
Gängkriminalitet bland unga har högsta prioritet i Storbritannien efter mordet på en 11-åring.
Kriminella tar över
Gängen härskar på gatan, knarkmaffian i samhällstoppen. DN har besökt Guatemala.
Efter "Katrina"
Hoppet spirar trots allt i New Orleans, två år efter syndafloden. DN har rest dit.
Från källan
DN reste 550 mil längs Gula floden - följ med och se Anette Nantells bilder.
Mördarnas fest
Nypublicerade bilder från Förintelselägret Auschwitz firmafest upprör Tyskland.
Hon vann New York-resan
Åsa Spännargård i Skärholmen är vinnaren i DN:s kunskapstest om utrikesnyheter. Hon var en av nästan 1.300 läsare som sms:at in den rätta svarsraden, som bildade ordet "missilförsvar".
 
Korrar berättar
DN:s korrespondenter finns på många ställen i världen. I en artikelserie skildrar de sina upplevelser - och gör spännande jämförelser med Sverige.
 
Skaffa dig koll med DN:s snabbguider
Med några få klick får du bakgrunden till de stora utrikesnyheterna.
- Terrordåden i Storbritannien
- Konflikten i Darfur
- Tony Blairs uppgång och fall
- Libanons historia 1914-2006
- Irak: folk, land, religion
DN ger dig bakgrunden
 
Vi går på djupet med de stora nyhetshändelserna i världen: snabbguider, analyser, bildspel. Dessutom: kolla vad du kan med DN:s kunskapstest.

Analyser av våldets drivkrafter och den politiska utvecklingen.
Till Kampen om Irak
DN förklarar det komplicerade spelet mellan Iran och västvärlden.
Till Iran och kärnkraften
Därför blev det krig mellan Israel och Hizbollah.
Till Kriget i Mellanöstern
 
Virtuell resa till Västbanken
DN:s prisbelönte nyhetstecknare Johan Andersson berättar med animerad grafik, webb-tv och foto om livet i skuggan av muren som byggs mellan israeler och palestinier. Till Västbanken
Allt om klimatfrågan
 
Vad händer när klimatet förändras? DN har besökt de mest utsatta områdena i Bangladesh, Kina, Australien och på Grönland. Till avdelningen
 
Kontakt
Utrikeschef: Lars Boström

Redaktörer: Ingmar Nevéus, Rolf Eriksson, Mia Holmgren, Thomas Hall

Tel red: 08-738 10 50
E-post: utrikes@dn.se
Mat & Dryck Recept
Färgglad vegomiddag

Färg på tallriken piggar upp - här couscous i saffransbuljong.

Senaste recepten
Resor Resor
Safari för alla

DN åker på safari till Masai Mara och Serengeti.

Fler reportage
Insidan Insidan
Bilder alternativ vid lästräning

Lära läsa. I waldorfskolorna används andra vägar till läsande.

STHLM Stockholm
Hur blir vädret i dag? Ny prognos i webb-tv varje vardag.
Köp och sälj prylar på Koll.se Gå till Koll.se
DN Grannar Behöver du hjälp med..
Duktig Granne - barnvaktning?
- att måla om köket?
- flytt eller städ?
- datorn?

Hjälpen är nära!
 
Mobilsiten

mobil.dn.se
Nyheter i mobilen!

 
Nutidsorienteringen Zlatan Vad minns du från året som gått?
Till sajten!