Öga mot öga med Afrika
Spännande och lite otäckt, tyckte Tove Granestrand, 10 år, om mötet med lejon, giraffer och flodhästar på sitt livs första safari. Också naturjournalisten Peter Hanneberg fascineras av mötet med savannens djur. Följ med på safari till Masai Mara och Serengeti.
Serengeti från första parkett. Zebror, gnuer, och gaseller vandrar över savannen i jakten på föda. Peter Hanneberg, på exklusiv safari, häpnar över naturens skådespel.
Afrika vaknar! Den rödnäbbade näshornsfågelns ulkande hörs genom tältduken och vaknar man inte av den, så vaknar man av de vita buffelvävarnas vassa ki-ki-ki från tornakaciorna. Ur sängbolstret ser vi himlen närmast horisonten ljusna svagt för att sedan färgas röd. Den yttre tältduken är alltid uppvikt för att släppa in natten. Moskitnätet innanför håller myggen på avstånd.
I Serengeti är det gnuernas vandringar som lockar. Detta massiva skådespel när tio tusen och åter tio tusen djur tar sig fram över savannen. Varje år beskriver de en medsols cirkelrörelse som styrs av tillgången på föda, som i sin tur styrs av regnen och vegetationscyklerna. Utmed denna migrationscirkel har arrangören Conservation Corporation Africa flera väntande lägerplatser som de kan flytta mellan.
Det är inte ett läger man tar i ryggsäcken. Det handlar om tretton ton utrustning som kräver tre lastbilar och fem dagars arbete för att byta lägerplats. Flyttbara basläger är ett gammalt koncept för professionella jägare, men i dag är det fotograferande ekoturister som tillämpar det i Serengeti - "Tanzania under canvas".
När jag öppnar ögonen den andra morgonen är det något särskilt med ljuset. Det är dimma ute och från jeepen kan jag bara skönja djuren med delvis upplösta konturer: thomsongaseller, zebror, några schakaler, en hyena.
När dimman släpper har vi turen att möta det vi kommit hit för! Ett väldigt dammoln stiger över grässlätten. Det rivs upp av hundratals gnuer och zebror som galopperar över grusvägen, ned till en torr flodfåra och över på andra sidan. När jag vrider på huvudet upptäcker jag på håll en avlång massa som rör sig framåt med pulserande målmedvetenhet. Från sidan liknar hjorden en mörk, ringlande mask utan slut.
Årstiden är mitten av november, på gränsen mellan torrtid och regntid. Där vi befinner oss i centrala Serengeti, har de långa gräsen mognat och blivit oattraktiva för gräsätarna. Här växer framför allt det böljande hyparrhenia, som används till taktäckning. Det är kraftigt och håller låg energimängd.
Djuren vill förbi denna otjänliga föda och vandrar nu från norra Serengeti mot sydost, genom Seroneraområdet, till högslätten mellan Serengeti och Ngorongorokratern. Där växer under regntiden (december-april) kortare, näringsrika gräs. Det är massvandringen till dessa godisgräs som vi nu får bevittna en bråkdel av.
Över kortgräsens svagt böljande slätter längre söderut brukar man se hur hjordarna rör sig dagligen i riktning mot de lokala regnen. De vet nämligen att gräset genast svarar på nederbörden. På dessa slätter parar sig gnuerna i april-maj och föder sina kalvar när de återvänder 8-9 månader senare, i december-februari.
Där hjordarna uppehåller sig, dit hittar också deras predatorer, kattrovdjuren. Man tror att runt två hundra lejon följer i migrationens köldamm. Och där lejon, leoparder och geparder ses smyga i buskarna vet i sin tur hyenor, schakaler och fem sorters gamar att det snart vankas mat. Hela näringskedjan är samlad där gnuerna drar fram: Gräs-gnu-gepard-gam.
Här, mot Saleistäppen, dödsstörtade naturvårdaren Michael Grzimek med sitt zebrafärgade flygplan 1959, i en tid då gnuerna minskade kraftigt, och blev en symbol för viltvården. Han och hans far professor Bernhard Grzimek vågade sina liv för att räkna gnuer och rädda djuren från utrotning. Tänk om han hade fått uppleva dagens tvåmiljonhövdade hjordar av gnuer och zebror. Säkert hade han också uppskattat att se hur storviltjakten utvecklades till ekoturism och blev en skyddsfaktor för Serengeti, ett skydd som förstärktes ytterligare när parken fick FN-status som världsarv 1981.
Den magiska solnedgången med paraplyakacior som silhuetter i förgrunden; kvällens lägereld som minner om att detta är mänsklighetens vagga; nattens välvda stjärnströssel; gryningen med de osannolika hjordarna av zebror, gnuer och impalor; kontrasten mellan oskuldsfullt betande hovdjur och plötslig dramatik och död inför öppen ridå.
Savannen är Afrikas själ och sinnlighet, samtidigt vår egen existens i ett ofattbart tidsperspektiv.
Afrika vaknar! Den rödnäbbade näshornsfågelns ulkande hörs genom tältduken och vaknar man inte av den, så vaknar man av de vita buffelvävarnas vassa ki-ki-ki från tornakaciorna. Ur sängbolstret ser vi himlen närmast horisonten ljusna svagt för att sedan färgas röd. Den yttre tältduken är alltid uppvikt för att släppa in natten. Moskitnätet innanför håller myggen på avstånd.
I Serengeti är det gnuernas vandringar som lockar. Detta massiva skådespel när tio tusen och åter tio tusen djur tar sig fram över savannen. Varje år beskriver de en medsols cirkelrörelse som styrs av tillgången på föda, som i sin tur styrs av regnen och vegetationscyklerna. Utmed denna migrationscirkel har arrangören Conservation Corporation Africa flera väntande lägerplatser som de kan flytta mellan.
Det är inte ett läger man tar i ryggsäcken. Det handlar om tretton ton utrustning som kräver tre lastbilar och fem dagars arbete för att byta lägerplats. Flyttbara basläger är ett gammalt koncept för professionella jägare, men i dag är det fotograferande ekoturister som tillämpar det i Serengeti - "Tanzania under canvas".
När jag öppnar ögonen den andra morgonen är det något särskilt med ljuset. Det är dimma ute och från jeepen kan jag bara skönja djuren med delvis upplösta konturer: thomsongaseller, zebror, några schakaler, en hyena.
När dimman släpper har vi turen att möta det vi kommit hit för! Ett väldigt dammoln stiger över grässlätten. Det rivs upp av hundratals gnuer och zebror som galopperar över grusvägen, ned till en torr flodfåra och över på andra sidan. När jag vrider på huvudet upptäcker jag på håll en avlång massa som rör sig framåt med pulserande målmedvetenhet. Från sidan liknar hjorden en mörk, ringlande mask utan slut.
Årstiden är mitten av november, på gränsen mellan torrtid och regntid. Där vi befinner oss i centrala Serengeti, har de långa gräsen mognat och blivit oattraktiva för gräsätarna. Här växer framför allt det böljande hyparrhenia, som används till taktäckning. Det är kraftigt och håller låg energimängd.
Djuren vill förbi denna otjänliga föda och vandrar nu från norra Serengeti mot sydost, genom Seroneraområdet, till högslätten mellan Serengeti och Ngorongorokratern. Där växer under regntiden (december-april) kortare, näringsrika gräs. Det är massvandringen till dessa godisgräs som vi nu får bevittna en bråkdel av.
Över kortgräsens svagt böljande slätter längre söderut brukar man se hur hjordarna rör sig dagligen i riktning mot de lokala regnen. De vet nämligen att gräset genast svarar på nederbörden. På dessa slätter parar sig gnuerna i april-maj och föder sina kalvar när de återvänder 8-9 månader senare, i december-februari.
Där hjordarna uppehåller sig, dit hittar också deras predatorer, kattrovdjuren. Man tror att runt två hundra lejon följer i migrationens köldamm. Och där lejon, leoparder och geparder ses smyga i buskarna vet i sin tur hyenor, schakaler och fem sorters gamar att det snart vankas mat. Hela näringskedjan är samlad där gnuerna drar fram: Gräs-gnu-gepard-gam.
Här, mot Saleistäppen, dödsstörtade naturvårdaren Michael Grzimek med sitt zebrafärgade flygplan 1959, i en tid då gnuerna minskade kraftigt, och blev en symbol för viltvården. Han och hans far professor Bernhard Grzimek vågade sina liv för att räkna gnuer och rädda djuren från utrotning. Tänk om han hade fått uppleva dagens tvåmiljonhövdade hjordar av gnuer och zebror. Säkert hade han också uppskattat att se hur storviltjakten utvecklades till ekoturism och blev en skyddsfaktor för Serengeti, ett skydd som förstärktes ytterligare när parken fick FN-status som världsarv 1981.
Den magiska solnedgången med paraplyakacior som silhuetter i förgrunden; kvällens lägereld som minner om att detta är mänsklighetens vagga; nattens välvda stjärnströssel; gryningen med de osannolika hjordarna av zebror, gnuer och impalor; kontrasten mellan oskuldsfullt betande hovdjur och plötslig dramatik och död inför öppen ridå.
Savannen är Afrikas själ och sinnlighet, samtidigt vår egen existens i ett ofattbart tidsperspektiv.
Peter Hanneberg, resebilagan@dn.se
| Fler artiklar om Tanzania | |
| Annons: |
- 16:52 Känd artist riskerar fängelse
- 16:43 Flygkrasch i bostadsområde
- 15:59 Flygplanslarm efter utslagen motor
- 15:27 46-årig man gripen i kopplerihärva
- 15:21 Strömlöst på Södermalm
- 14:36 Procol Harum fortsätter bråka
- 14:31 Srebrenicaoffer funna
- 14:28 Snitt ökar risk för brusten livmoder
Nyhetsdygnet
- Polisen vädjar om hjälp att hitta Celticsupportern
- Klüft näst bäst i Europa
- Sterling startar fem nya lågprislinjer från Malmö
- Känd artist riskerar fängelse
- SJ auktionerar ut tågbiljetter
- Flygkrasch i bostadsområde
- Flygplanslarm efter utslagen motor
- "Privatpersoner som importerar alkohol ska inte dubbelbeskattas"
- Tågen ska rulla mellan Nord- och Sydkorea
- "Privatpersoner som importerar alkohol ska inte dubbelbeskattas"
- Framtiden stavas spårväg
- Brolins krog mister sprittillstånd
- Restiden kortas med en halvtimme på nya E4
- Flygkrasch i bostadsområde
- 3.200 arbetare stängdes in i Sydafrikagruva
- Calle Jonsson kallad till ny rättegång
- Burmeser rasar mot juntans lyxliv
- De 100 största rockögonblicken på Youtube
- Munkarnas enda vapen är tiggarskålen
- Burmas internet har slutat fungera
- "Ögonvittne såg 30-35 döda på gatan"
- Sarkozy, kärleken och grammatiken
- Restiden kortas med en halvtimme på nya E4
- Framtidens kollektivtrafik kan gå i luften
- Ljudet- den glömda kryddan
- Framtiden stavas spårväg
- Kanelsnäckor
- SJ auktionerar ut tågbiljetter
- Nu kan du läsa allt om barn på nätet
- Protestantiska länder lyckas bäst
- Restiden kortas med en halvtimme på nya E4
- Grönsakscouscous i saffransbuljong
- Framtidens kollektivtrafik kan gå i luften
- Ljudet- den glömda kryddan
- Restiden kortas med en halvtimme på nya E4
- "Om man är förmögen ska en del av kapitalet gå tillbaka till samhället"
- Kanelsnäckor
- "Risk att mammografi upphör inom några år"
- Vilsen älg på restaurang
- Hård revisorskritik mot bistånd
- Tre kryss som lyfter din pension
- Kristian von Hornsleth: "Hornsleth Village Project Uganda"
- Sedelärande historia om eländet med skattelättnader.
- Grönt te minskar risk för diabetes
- Languedoc - Provence fast bättre
- Fyll datorn med gratis program
- Konsten att känna sig förfördelad.
- Moderna bilar allt sämre
- Röda tröjor för Burmas munkar
- Alex Schulman slutar blogga
- Kd under riksdagsspärren
- Regeringen försöker rädda Odell
- Burmas internet har slutat fungera
- Bush fördömer "brutalt" Burma
- "Ögonvittne såg 30-35 döda på gatan"
- 2.000 demonstrerade för Burmas folk
- Röda tröjor för Burmas munkar
- Alex Schulman slutar blogga
- "Tuffare sjukpenningregler i vårt stora reformpaket"
- Odenbergs avgång en protest mot nedskärningar
- Egyptiskt krav på förbud mot Muhammedkränkning
- Ewa Björling ny handelsminister
- Odenberg avgår
- al-Qaida belönar mord på Lars Vilks
- Sjukt bra!
- Goda nyheter!
- "Underlig uppvisning i förvirring"
- "Inget banbrytande"
- Linus Klasen trollar på isen
- Sputnik fyller 50 år
- Framtiden är här
- Modevärldens rebell
- Sjukt bra
- Framtiden är här
- Håller "Halo 3" måttet?
- Alex Schulman slutar blogga
- Därför bär jag röd tröja
- "Underlig uppvisning i förvirring"
- Munk berättar om militärens attack
- Värmeböljor och jordskred
Prenumerera på topplistorna
Få topplistorna via e-post varje fredag
Kolla din flygresas klimatpåverkan med DN:s utsläppskalkylator. Öppna kalkylatorn
Vi måste ändra vårt sätt att resa
Så här reser du klimatvänligare.
Så här reser du klimatvänligare.
Resereportage
|
Om stränder och städer, flygplansmat och svåra danssteg. Följ med på en resa runt halva jordklotet i 100 dagar.
Lonely Planets reseexperter svarar på läsarnas frågor.
Lonely Planets experter ger restips för dig med specialintressen.
Hotellpatrullen
Oändliga möjligheter hitta hotell på nätet
Att söka hotell på nätet verkar mycket enkelt. Likaså att boka. Problemet är att veta när man ska sluta. Där en hotellsajt erbjuder 30.000 hotell, erbjuder en annan 180.000. Med andra ord finns det mycket att välja på.
Att söka hotell på nätet verkar mycket enkelt. Likaså att boka. Problemet är att veta när man ska sluta. Där en hotellsajt erbjuder 30.000 hotell, erbjuder en annan 180.000. Med andra ord finns det mycket att välja på.
Taggad på golf
Svenska golfresenärer breder ut sig över världen. Vi visar vägen till spännande banor i sex länder.
Svenska golfresenärer breder ut sig över världen. Vi visar vägen till spännande banor i sex länder.
Råd & tips
DN Resor tipsar och ger råd om resor.
Kontakt
Reseredaktör:
Helena Öberg
Tel: 08-738 16 25
Reseredaktionen
Tel: 08-738 11 99
Reseredaktör:
Helena Öberg
Tel: 08-738 16 25
Reseredaktionen
Tel: 08-738 11 99
MÅNADENS RESA
TÄVLA
OM EN RESA MED SAS FÖR TVÅ TILL DUBAI
Prenumerera och skaffa DN-kortet! Det ger dig rabatter på teater, resor med mera.
Tiger + iguana. Smidig interiör hos VW Tiguan.
Husköparskolan del 5:
Hur blir vädret i dag? Ny prognos i webb-tv varje vardag.
SPONSRADE LÄNKAR
Köp och sälj prylar på
Gå till Koll.se
Gå till Koll.se
Behöver du hjälp med..
- barnvaktning?- att måla om köket?
- flytt eller städ?
- datorn?
Hjälpen är nära!
mobil.dn.se
Nyheter i mobilen!
Vad minns du från året som gått?
