Sålda på slöjd

Slöjd är livet!
Det tycker Karlstads täljgrupp som varannan torsdag samlas i Gruvlyckeskolans slöjdsal för att träskulpturera.

Gruvlyckeskolans träslöjdsal fungerar perfekt för gruppens ändamål, tycker Gunnar Lindkvist och Georg Johanson, närmast i bild. Foto: Marcus Bryngelsson

Att tälja till sig en klädhängare är också populärt. Foto: Marcus Bryngelsson

Den klassiska krymkoppen. Foto: Marcus Bryngelsson

Jan och Barbro Lövfenholm har varit med sedan starten för tre år sedan. Barbro är dessutom samordnare för täljgruppen. Foto: Marcus Bryngelsson

Kurt der Nederlanden är nybörjare i täljgruppen. Som de flesta andra nybörjare blev den så kallade krympkoppen den första utmaningen han tog sig an. Foto: Marcus Bryngelsson

Det är torsdag och en efter en droppar de in. Snart är gänget, mest bestående av pensionärer, samlat i Gruvlyckeskolans träslöjdsal. Senast de sågs var för två veckor sedan.
– Man längtar efter de här kvällarna, säger Gunnar Lindkvist, före detta lärare och dessutom utbildad inom slöjd.
Han är en av många som under de senaste tre åren regelbundet har mött upp på Gruvlyckeskolan på torsdagskvällarna för att tillsammans sitta ned och slöjda i trä. Det var nämligen för tre år sedan som täljgruppen bildades.
– Det hela började med att vi var några stycken som gick på en nybörjarkurs, sedan bestämde vi oss för att fortsätta tillsammans, säger Barbro Löfvenholm, initiativtagare till samkvämen och numera organisatör inom täljgruppen.
Ett tiotal personer utgör kärnan av gruppen och tillsammans för de sin verksamhet framåt. Varje gång de samlas är det någon som har med sig färskt virke medan de flesta har med sig egna knivar. För dem som är nya finns det att låna. Sedan är det bara att börja skapa.
– Vi har absolut inga ambitioner under de här kvällarna, utan det är bara kul att gemensamt sitta ner och arbeta, säger Barbro Löfvenholm.
En av de träsaker många nybörjare först tar sig an är den så kallade krympkoppen. En slags bägare som har fått sitt namn från sin process att bli till. Själva stocken som koppen består av ska beredas när trät är färskt. Biten som används till botten ska däremot vara torkat trä. På så vis krymper koppen ihop.
Kurt der Nederlanden håller på för fullt med sin kopp och ska strax börja tillverka locket. För att få ett så exakt mått som möjligt har han tagit till ett gammalt knep; han fyller bägaren med mjöl och häller ut det på en träbit för att sedan rita ut konturerna efter mjölet.
– Detta är andra gången som jag är här och eftersom jag inte helt hann färdigt med min kopp sist så har jag bevarat den i frysen för att det färska trät ska hålla sig, säger han och förklarar att han upptäckte täljgruppen genom Georg Johanson, ordförande i Länshemslöljdsföreningen i Värmland.
Georg själv började med hemslöjd för ungefär sex år sedan, då han blev pensionär. Numera tillverkar han i huvudsak nyckel- och vitrinskåp samt fat och speglar. Något som han sedan säljer på Alsters julmarknad. Men just för stunden sitter han och massproducerar tomtar - även dem till julmarknaden.
– Det roliga med att tälja är att man hela tiden stöter på små problem som man måste hitta en lösning på.
Sant, tycker flera av hans täljkamrater och nickar.
Men allt går inte alltid som man tänkt sig.
– En del grejer blir till brasved också… säger Barbro Lövfenholm och visar upp sin krympkopp som har spruckit en aning.
– …eller så ger man dem till någon kusin i julklapp, säger den äkta maken Jan och drar på smilbanden.

Marcus Bryngelsson

054..19 90 00 / marcus.bryngelsson@nwt.se

Publicerad: 2007-11-21 06:00

© Copyright nwt.se.     Skriv ut      Tipsa en vän

BOKMÄRK:   Facebook  |   Pusha  |   Del.icio.us  |   Digg    Vad är detta?