Stjärnspaning på kyrkbacken

HELG

Vad är det för figur som mörka kvällar står och spanar mot himlen ute på kyrkbacken utanför Trefaldighetskyrkan i Arvika? Det är prästen!
Kyrkoherde Valter Fryxelius är intresserad av både Gud och stjärnor. Och har inga problem med att få ihop sin världsbild.

På sajten Hubble Heritage finns mycket kunskap att hämta.
– Det finns också mycket humor där ute, säger prästen Valter Fryxelius. Foto: Helena Karlsson

Vår plats i kosmos fortsätter att fascinera människan. Arvikaprästen Valter Fryxelius tycker att vetenskapen och religionen borde lära av varandra. Foto: Helena Karlsson

Mitt på dagen kan man med rätt utrustning studera solen närmare. Valter Fryxelius passar på en molnfri dag som denna. Foto: Helena Karlsson

Alla har vi väl stått en stjärnklar vinternatt och tittat upp mot himlavalvet och förundrats. Vad gör lilla jag, just här, på denna prick i det obegripligt stora universum?
Så även Valter Fryxelius, kyrkoherde i Arvika pastorat.
Som präst och troende har han kanske funderat extra mycket över hur bibelns skapelseberättelse går ihop med mer vetenskapliga förklaringar till universums och livets uppkomst.
– För mig har det egentligen aldrig varit något stort problem. Som jag ser det finns ingen motsättning och så är det nog för de flesta kristna i vår tid. Men fortfarande är de bokstavstrogna bibeltolkarna högljudda i debatten.

Han menar att religion och filosofi måste få komplettera vetenskapen, när vi formar vår världsbild. Därför borde kyrkan också intressera sig mer för vetenskapliga framsteg i modern tid.
Varje ny generation har ju sina funderingar kring livsåskådning och vår plats på jorden!
Det är ändå bara hundra år sedan vi först förstod att det finns någonting alls utanför Vintergatan.
I dag tror vi oss veta att ljuset från exempelvis den avlägsna Andromedagalaxen har färdats i 2,5 miljoner år när det träffar ett mänskligt öga här på planeten jorden.
Föreställ dig sedan universums hela historia, räknat från Big bang för 13,7 miljarder år sedan, som ett dygn. Då har människan existerat i två (2) sekunder.

Tanken svindlar! Visst?
– Gud har skapat allt synligt och osynligt. Det är stora ord i trosbekännelsen som vi läser vid högmässan varje söndag: ”Vi tror på Gud Fader, Allsmäktig, himmelens och jordens skapare.”. Men precis så tror jag att det är, även om jag också accepterar moderna teorier om universums uppkomst.
– Att i teleskopet få syn på Whirlpool-galaxen M-51 eller Ring-nebolusan väcker förundran och ödmjukhet inför storheten i skapelsen hos envar, tror jag. Evangelierna visar Guds sinnelag. Den Gud som Jesus berättar om vill påverka människors vilja och handlingskraft i jordelivet. Som jag ser det handlar det om att vårt ansvar är att fortsätta skaparens verk, menar Valter Fryxelius och ger strax en mer jordnära bild som anknyter till frågan om skapelsen och Guds storhet:
– Man kan se Jesus som en transformator som gör om starkström till svagström, som ju är mer hanterlig.

Att Valter Fryxelius kom att bli en hängiven amatörastronom var ändå mest en tillfällighet. Han skulle fylla 50 år, önskade sig någonting ”onyttigt” och fick ett teleskop. Sedan dröjde det inte länge förrän prästen, med hjälp av teleskopet, internet och litteratur, var fast.
”Sanningen kan inte stå emot tron”, tänkte Valter Fryxelius frimodigt och gick till kyrkorådet för att få pengar att köpa in bättre teleskop som också kunde användas i församlingsarbetet.

Kyrkorådet var med på noterna och projektet ”Mitt hem i kosmos” var fött. Det rullar nu på tredje året och har ett 40-tal intresserade deltagare.
Varje söndagskväll samlas man i församlingshemmet för att ägna sig åt astronomi och livsåskådningsfrågor. Helst står man ute på kyrkbacken och observerar stjärnor och andra himlakroppar. Men det kräver ju bra väder; bra ”seeing”. Annars pratar man om stjärnorna och reflekterar över himlens mysterier.
– Det är bra att göra det här i grupp. För det är lätt att hamna i grubblerier över människans litenhet när man ger sig ut i kosmos på det här viset.

– Projektet har lockat en hel del deltagare som normalt inte söker sig till kyrkan. För mig som präst är det därför ett spännande och annorlunda sätt att bedriva själavård, säger Valter Fryxelius.
Numera förfogar Arvikaprästen och hans lärjungar över flera teleskop.
Flaggskeppet är ett avancerat ”go–to” datateleskop med beteckningen Meade LX200R 8. Det har exakta positioner för 145 000 objekt inlagda från början. Med inbyggd gps placerar den först Arvika rätt i universum innan den ger sig i kast med att följa ett visst objekt på himlen. En påmonterad digitalkamera åker snålskjuts på teleskopets rörelse och kan ta bilder med en slutartid på upp till 15 minuter.
– Det är alldeles fantastiskt!
Precis som universum. Och att vi människor på något sätt, under en tid, har fått ett hem i detta väldiga kosmos.

Pia Röstell
054-19 97 44 / pia.rostell@nwt.se

Publicerad: 2008-02-02 08:54

© Copyright nwt.se.     Skriv ut      Tipsa en vän     Rapportera fel

Rapportera fel i artikeln.

Ditt namn:

Din e-post:

Beskriv felet:

Din felrapport kommer att mejlas till webbredaktionen, .

BOKMÄRK:   Facebook  |   Pusha  |   Del.icio.us  |   Digg    Vad är detta?