Friskolor höjer nivån på kommunala skolor

DEBATT Karlstad

Det är mycket tack vare friskolor som flera kommunala skolor har höjt sin nivå ytterligare och numera utgör ett ännu bättre alternativ för kommunens elever än tidigare, skriver Margareta Nisser-Larsson och Göran Nilsson.

Gruvlyckeskolan kan komma att husera Engelska Skolan som skall etablera sig i Karlstad. Foto: Örjan Söderlund/NWT arkiv

Christer Alnebratts uttalande i NWT 16/4 föranleder oss att ställa frågan vems sida han står på egentligen. I hans värld ska inte elever själva få styra sina liv i samråd med sina föräldrar, där är det politiker som ska fatta alla beslut. Han beskriver friskolor som ett hot mot kvaliteten på skolan i stort när de erbjuder program som redan finns i kommunal regi. Det han ser som ett hot, det ser vi som en möjlighet. Vi frågar oss vad han menar och vilken utveckling han egentligen är rädd för.

Kanske menar han att de kommunala skolorna inte håller önskvärd nivå och därmed inte klarar konkurrensen från friskolorna som vill etablera sig? Hur kan man annars tolka hans inlägg i debatten? Inom vilket annat verksamhetsområde blir utvecklingen sådan att bra alternativ med hög kvalitet blir utkonkurrerade av sämre med lägre kvalitet? Vi kan inte se hur överetablering och urvattning är överhängande risk, eftersom skolorna måste konkurrera om kommunens elever med kvalitet. Detta torde därmed vara ett självsanerande område där de skolor som erbjuder högst kvalitet är de som kommer att finnas kvar i långa loppet.
Därför ser vi friskolor som en nyttig konkurrensutsättning för de kommunala skolorna. Det är mycket tack vare friskolor som flera kommunala skolor har höjt sin nivå ytterligare och numera utgör ett ännu bättre alternativ för kommunens elever än tidigare. Friskolor kan bidra till mångfald och utökade valmöjligheter, men de ska inte vara ett självändamål i sig.

Vi delar inte heller Alnebratts syn på varför skolor finns till. Skolor finns inte till för att ge arbete åt lärare, vilket man kan tro att han tycker när man läser hans resonemang. Skolor finns till för eleverna, för att ge dem bästa möjliga kunskapsgrund i livet och främja deras utveckling. Beträffande lärarnas anställningssituation så är det ju så att det behövs lika många kompetenta lärare att undervisa oavsett vem som administrerar utbildningen. Alltså borde det vara så att om hundra fler elever väljer friskolor i Karlstad så behöver de nyrekrytera personal i samma omfattning som det i så fall uppstår övertalighet i kommunens verksamhet.
Vi är övertygade om att vi i kommunen kan föra en skolpolitik som uppmuntrar valfrihet. Varje gång en elev själv tar ett aktivt beslut om vilken skola denne vill gå i är detta en positivt, oavsett om valet är en kommunal skola eller en friskola. Det ska inte vara upp till politiker att göra valen, men det är upp till oss politiker att skapa så många valmöjligheter som möjligt. Av Christer Alnebratts resonemang att döma verkar det snarare som om han vill skydda den kommunala organisationen, inte kvaliteten på våra skolor.

Vi kan i och för sig hålla med Alnebratt i delar av hans resonemang. Friskolor och kommunala skolor konkurrerar inte på samma villkor. Friskolorna måste arbeta upp sin verksamhet och sitt rykte från grunden. De kommunala skolorna, många av dem har funnits i årtionden (i vissa fall århundraden Läroverket/Tingvalla), har en tradition och ett inarbetat namn i kommunen som friskolorna saknar. Här har de kommunala skolorna ett rejält försprång.
Nyligen presenterades betänkandet om ny gymnasieskola där påpekar utredaren att det i dag finns avvikelser mellan enskilt drivna skolor och de rent kommunala. Slutsatsen är att hon vill rätta till dessa avvikelser. Detta ligger väl i linje med regeringens ambitioner och utredningens direktiv. Samtidigt som man får anta att en viss kommunikation har skett under uppdragets gång.

Friskolorna kanske inte har ett tydligt formellt offentligt uppdrag att stärka det lokala näringslivet. En förklaring kan vara att det ännu inte är tillräckligt inarbetat och att de enskilda alternativen fortfarande är nya. Men faktum kvarstår att skolor som drivs som företag eller ekonomiska föreningar bidrar till kommunen både med utbildning för elever, arbetstillfällen för lärare och med skattekronor.
I dagsläget visar undersökningar att den procentuella andelen barn med särskilda behov ofta är större i den fristående grundskolan än i den kommunala. Dessutom ökar antalet friskolor som är specialiserade på barn med fysiska och psykiska funktionshinder. Hur denna utveckling kan vara av ondo, det kan vi inte se. Som sagt, vi undrar vad det är Christer Alnebratt egentligen vill skydda.


Margareta Nisser-Larsson

vice ordförande (m) barn- och ungdomsnämnden

Göran Nilsson

förste vice ordförande (m) Karlstads-Hammarö gymnasienämnd

Publicerad: 2008-04-21 06:00

© Copyright nwt.se.     Skriv ut      Tipsa en vän     Rapportera fel

Rapportera fel i artikeln.

Ditt namn:

Din e-post:

Beskriv felet:

Din felrapport kommer att mejlas till webbredaktionen, .

BOKMÄRK:   Facebook  |   Pusha  |   Del.icio.us  |   Digg    Vad är detta?