Värmlänningen Fredrik Elgh är nybliven professor i patologt vid Universitetssjukhuset i Örebro där han är med och bygger upp prostataforskningen. Han leder också ett tvärvetenskapligt projekt i Umeå som syftar till att stärka vårt försvar mot framtida influensapandemier. Foto: Mikael Lindblom

Farliga virus under luppen

HELGINTERVJUN

Värmlänningen Fredrik Elgh är med och påverkar uppbyggnaden av samhällets försvar mot framtida pandemier. Han är virolog och har lett ett av världens toppsäkraste laboratorier där man forskar på de smittsammaste mikroorganismerna som finns. Nu är han nybliven professor i patologi vid Universitetssjukhuset i Örebro.

Fredrik Elgh är född och uppvuxen i Karlstad. När han gick på Sundstagymnasiet drömde han om att bli molekylärbiolog.
När kom du på att du ville bli läkare?
– Det var först året efter gymnasiet. Jag fick ett stipendium från Sverige Amerikastiftelsen för att studera ett år i USA. Jag läste i Eugene i Oregon och pappan i min värdfamilj var läkare. Han tog mig med till jobbet och presenterade mig för sina kollegor och jag fick följa med på konferenser. Det verkade jättekul. Så när jag kom hem sökte jag till läkarutbildningen men det tog tre år att komma in eftersom antagningsreglerna ändrats och man prioriterade sökande med arbetslivserfarenhet. Jag arbetade bland annat som lärarvikarie i Karlstad och gjorde lumpen innan jag började på läkarlinjen i Umeå 1980. I början drabbades jag av fruktansvärd lappsjuka, men sen var det kul.
Men du hade inte lagt intresset för molekylärbiologi på hyllan?
– Nej, jag kom på att jag ville hålla på med både molekylärbiologi och bli läkare. Efter fem terminer på läkarlinjen tog jag en paus och började att forska i cell- och molekylärbiologi.
När blev du färdig läkare?
– Jag blev klar 1988 och jag och min fru Eva flyttade till Stockholm, men där blev vi bara kvar ett år. Eftersom vi bestämt oss för att adoptera barn ville vi bo på ett mindre ställe så jag gjorde min AT-tjänstgöring på NÄL i Trollhättan. 1989 hämtade vi Jonathan i Portugal och 1991 reste vi till Colombia och hämtade Gustaf. Två år senare fick vi Petter, men han är en hemmaprodukt.
Har dina två äldsta pojkar känt någon skillnad?
– Nej, det har aldrig varit något sådant. Alla tre är duktiga och självsäkra individer som sysslar med musik och idrott. Däremot har jag varit orolig för att de äldre ska råka illa ut just för att de är adoptivbarn.
Varför stannade ni inte på västkusten?
– Vi längtade tillbaka till Umeå och alla kompisar. Jag specialiserade mig till virolog. Det var spännande eftersom jag både fick hålla på med diagnostik av riktiga sjukdomar och egen forskning. 1996 doktorerade jag på sorkfeber.
Sorkfeber är en form av blödarsjuka som angriper njurarna och ger hög feber och muskelvärk. Sjukdomen sprids till människor när vi andas in damm som bär med sig partiklar från skogssork.
Hur många svenskar får sorkfeber varje år?
– Förra året var det 1 500 fall i Norrland mot normalt 150 – 300 fall. Det smittar inte från människa till människa och bara en av åtta smittade blir sjuka.
Varför har antalet drabbade ökat?
– Det beror på hur många sorkar och hur mycket virus det finns i naturen. Det varierar från år till år. Inträffar det samtidigt så blir det många fall som 2007. Viruset som orsakar sjukdomen är vanligt i de norra delarna av Ryssland och Finland där man först upptäckte det. Men det finns också i Norge.
Finns det sorkfeber i Värmland?
– Sjukdomen är vanligast i Norrland med det finns fall både i Värmland och i Dalsland. Men inte längre söderut. Varför är det ingen som vet.
1997 ville FOA bygga upp sin virusforskning i Umeå.
– De annonserade samma dag som jag disputerade och jag sökte och fick tjänsten. Jag skickades till USAMRIID, amerikanska arméns infektionsforskningsinstitut i USA i ett år för att forska och lära mig mer om virus. När jag var i USA blev det klart att Sverige skulle skapa ett liknande virologiskt säkerhetslaboratorium, så kallat P4-laboratorium, i anslutning till Smittskyddsinstitutet i Solna. Jag kunde inte låta bli att tacka ja när jag blev erbjuden tjänsten att bygga upp verksamheten i Sverige.
Det finns ett tiotal P4-laboratorier runt om i världen där man forskar på de farligaste mikroorganismerna som finns. I två av dem, i Ryssland och i USA, finns det sista kända smittkoppsviruset lagrat.
Ska man spara så farliga virus?
– En del tycker att man ska ta bort dem helt. Jag sympatiserar med det. De representerar något som världssamfundet har utrotat. Men andra forskare tycker att det är bra att ha kvar viruset så att man snabbt kan få fram vaccin om det skulle uppträda igen. Man kan ju aldrig vara helt säker på att det inte finns något virus på ett laboratorium som man inte vet om.
Varför slutade du med ett så spännande jobb?
– Jag veckopendlade till familjen under tre år, det var jättejobbigt. Sedan gick det inte längre utan jag valde att flytta hem igen, med då kände jag att jag ville sadla om och få en ny forskningsprofil så jag specialiserade mig i patologi.
Sedan lite drygt ett år leder Fredrik Elgh dels ett treårigt tvärvetenskapligt projekt som finansieras av Krisberedskapsmyndigheten där man studerar hur pandemier har påverkat samhället, dels forskar han om hur bakterier och virus påverkar prostatacancer.
Influensaepidemier förekommer regelbundet varje vinter. Sedan slutet av 1800-talet har det dessutom inträffat fyra influensapandemier: ryska snuvan 1889-1890, spanska sjukan 1918-1920, asiaten 1957-1958 och senast Hongkonginfluensan 1968-1970.
Den svåraste var spanska sjukan. En tredjedel av världens befolkning drabbades och sjukdomen skördade fler liv än första världskriget, cirka 50 miljoner. I Sverige dog det 35 000 personer.
Varför dog det så många i spanska sjukan?
– Det var ett extremt farligt virus som triggade igång kroppens egna immunsystem allt för kraftigt vilket skadade försvarsmekanismerna i lungorna så att många fler fick lunginflammation och avled. Det kan förklara varför så många unga, tidigare friska dog i sjukdomen. Man tror också att de äldre som klarade sig överlevde tack vare att det före 1889 hade cirkulerat ett virus som gett ett visst immunologiskt skydd. Annars hade sjukdomen eventuellt kunnat skörda mångdubbelt fler offer.
I USA forskar man på virus från spanska sjukan. Det biologiska materialet har man tagit från avlidna personer som varit nedfrusna i permafrosten i Alaska.
Varför väcker man spanska sjukans virus till liv?
– Det är bra att de har det där, så att man kan skapa ett vaccin. I dag är den genetiska koden känd så viruset kan väckas till liv på konstgjord väg överallt.
Hur uppstår en pandemi?
– När ett fågelvirus träffar ett människovirus och infekterar en och samma cell hos framför allt grisar eftersom de är ett av få djur som kan bli smittade av båda. Då skapas ett helt nytt virus som vi inte har något skydd mot och då finns förutsättningar för en pandemi.
Hur farligt är fågelinfluensaviruset?
– Jag tror inte att det kommer att ligga bakom nästa pandemi eftersom det är mycket svårt för människor att bli smittade. Man måste få in en mycket stor dos djupt ner i lungorna för att man ska bli sjuk.
När inträffar nästa pandemi?
– Vi vet att det inträffat influensapandemier sedan 1500-talet. Det har varit tre per århundrade på 1700 – 1900-talet. Den senaste var
Hongkonginfluensan 1969. Mellan pandemin 1837 och ryska snuvan 1889 gick det 52 år. Den senaste pandemin var Hongkonginfluensan och om intervallet är detsamma som då så är det 13 år kvar. Pandemier slår inte blint utan den sociala bakgrunden påverkar om vi blir sjuka. Ett utbrott skulle sprida sig oerhört fort över världen i dag. Samtidigt är smittskyddet bättre än någonsin och vi har möjlighet att snabbt få fram ett vaccin. I Kina där människor och djur levt nära varandra flyttar allt fler in till städerna vilket gör att kontakten mellan djur och människor, och därmed även smittrisken, minskar.
Bör man vaccinera sig mot influensa?
– Riskgrupper och äldre ska vaccinera sig. Om man är frisk tycker inte jag att det finns någon anledning att vaccinera sig mot de årligen återkommande influensorna som inte utgör någon nämnvärd risk för människor utan bakomliggande åkommor. Det verkar onödigt att överanstränga kroppens immunsystem med årliga influensavacciner.
Du är nybliven professor i patologi i Örebro. Vad gör du där?
– Jag är med och bygger upp prostataforskningen. Vi tittar på hur några vanligt förekommande bakterier, en hudbakterie och en colibakterie, skapar inflammation i prostatan. Den här inflammationen skulle kunna ge cancer i prostatan. Vi har hittat bakterierna hos hälften av alla män som det tas prostataprover på och dessa infektioner verkar vara vanligare hos de patienter som får cancer. Den ökade satsningen på forskning i Örebro är ett led i att universitetet och Hälsoakademin vill starta en läkarutbildning. Man har fått avslag en gång men nu väntar vi besked på en ny ansökan i vår. Man har redan sagt ja till 300 nya platser på läkarutbildningen, men frågan är var de ska ligga. Får Örebro en läkarutbildning så kommer även sjukhusen i Värmland att kunna dra nytta av den.
Du delar din tid mellan forskning i Umeå och Örebro. Är det inte jobbigt att pendla?
– Jag kommer att vara med och slutföra pandemiprojektet i Umeå de två år som är kvar. Sedan kanske hela familjen flyttar till Örebro. Men det är inte så lätt att få med sig tre idrottande tonårssöner med flickvänner. Men vi håller på att diskutera det i familjerådet, så vi får se...

Publicerad: 2008-03-24 12:53

© Copyright nwt.se.     Skriv ut      Tipsa en vän     Rapportera fel

Rapportera fel i artikeln.

Ditt namn:

Din e-post:

Beskriv felet:

Din felrapport kommer att mejlas till webbredaktionen, .

BOKMÄRK:   Facebook  |   Pusha  |   Del.icio.us  |   Digg    Vad är detta?