Ett övervuxet järnvägsspår och ett hus till salu. En bild av ett Lesjöfors som sett sina bästa dagar. Det här 40-talshuset på fem rum och kök med stor friköpt tomt kan man bli ägare till för 275 000 kronor. Utan prut. Foto: Örjan Söderlund

Hemvändarna och industrin ger hopp

VÄRMLÄNDSKA BRUKSORTER: Lesjöfors

Brukssamhället Lesjöfors ger ett ganska dött intryck.
Övergivna hus och förfallna industrilokaler vittnar om att detta är en ort som sett sina bästa dagar.
Men vid sidan av vägen finns faktiskt liv. Skola, butiker, ett världsberömt museum och en industri som går bättre än någonsin.

Läs också:

Lesjöfors ett begrepp även i Kina

Elin och Mailin Wikström – två glada systrar som trivs i Lesjöfors fast det inte finns så värst mycket att göra. ”På kvällarna hänger vi vid busskuren. Vi är faktiskt 74 elever på högstadiet så det kan bli trångt ibland”, berättar de och fnittrar.
Mop Foto: Örjan Söderlund

Anna Andersson är Lesjöfors nyaste företagare. Efter att ha jobbat i Filipstad i många år tog hon mod till sig och öppnade eget i postens gamla lokal i Konsumhuset i januari. ”Hittills har det gått riktigt bra”, säger Anna som tycker att det är skönt att Foto: Örjan Söderlund

Den gamla Smedgården är kulturföreningen Rikoschettens senaste renoveringsprojekt. Huset är från 1850-talet och rymmer tidstypiska arbetarebostäder. Sju–åtta personer samsades ofta om utrymmet i bostadens enda rum – det stora köket. Foto: Örjan Söderlund

Riktig gammal bruksmiljö kan man uppleva i Lesjöfors museum. Här kan man både provsitta baronens skrivbord, kolla in dåtidens bandyutrustning eller, som ordföranden i kulturföreningen Rikoschetten Jens Buskas, slå sig ner vid ett fikabord från gamla bruk Foto: Örjan Söderlund

En internationell esperantoförening driver kursgård i det nedlagda vårdhemmet. Det är eldsjälen Lennart Svenssons förtjänst att den hamnade i Lesjöfors och det är också han som tar hand om de vandrarhemsgäster som väljer att övernatta i samhället.

Det gamla kommunhuset från 1970-talet förfaller. Björkslyet växer meterhögt framför entrén, Här fanns när det begav sig bibliotek, apotek, läkare, tandläkare och polis. Nu är det bara Josefs matservering som får folk att söka sig dit. Foto: Örjan Söderlund

Lesjöforsborna är mycket nöjda med att Bergslagens räddningstjänst behållit brandstationen i samhället. Stationsansvarige Sten-Åke Johansson visar utrustningen som verkligen räddar liv. Räddningsbilen från Lesjöfors är oftast på plats med defibrillatorn  Foto: Örjan Söderlund

Gårslyktan heter heminredningsbutiken som Sabina Johansson startade i fjol. Efter en riktig bra julrusch har det varit lite lugnare i butiken men Sabina tror ändå det finns kundunderlag i Lesjöfors. Butiken ligger veckert i den gamla Rättarebostaden från Foto: Privat

Det är inte många själar som rör sig i samhället denna lite gråkulna majdag. Några pensionärer som har ärende till Konsum och några mörkhyade asylsökande som är på väg till dagens svenskalektion i Esperantogården.
Ja, för världens esperantister är Lesjöfors faktiskt ett känt begrepp. I det gamla vårdhemmet driver en internationell förening kursgård och med jämna mellanrum kommer folk från hela världen dit för att utveckla sina språkkunskaper.
Kursgården är också vandrarhem och har ungefär 1 400 gästnätter per år.
Många av nattgästerna är turister från södra Sverige på väg mot skidbackarna i Sälen.
Fjällturisterna är viktiga för Lesjöfors. Både macken och matstället vid 26:an har överlevt tack vare dem.

Hemvändare ger hopp
Konsum har också ett strategiskt läge vid riksvägen medan Ica-butiken och kiosken högre upp i samhället får förlita sig till den lokala kundkretsen.
Drygt tusen personer lever i Lesjöfors i dag. Det är lika många som bruket ensamt sysselsatte i mitten på 70-talet då invånarantalet var det tredubbla.
Utflyttningen är ett stort problem och medelåldern är hög.
Men fortfarande har man underlag för en komplett grundskola och tack vare högkonjunkturen i verkstadsbranschen gläds man också åt ett antal yngre hemvändare och en viss inpendling från kringliggande orter.

Hårvård och heminredning
Fjäderfabriken är den stora arbetsgivaren men på byalagets hemsida finns ytterligare ett 30-tal företag noterade.
Sweden Springwire är ett av världens ledande tillverkare av fjäder- och pianotråd – en tillverkning som har anor i Lesjöfors sedan 1850-talet.
Lesjöforsmek AB har också sina rötter i det gamla brukssamhället och under skylten Protan AB görs plastbelagd väv till hörselskydd, industrihallar och swimmingpooler – i norsk regi.
De stora industrierna är starkt transportberoende och på orten finns ett par åkerier och ett antal firmor i bygg- och anläggningsbranschen.
Men nyföretagandet är det främst driftiga kvinnor som står för. Det finns numera både kroppsvård, hårvård och en heminredningsaffär i samhället.

Anita Lillemägi
054-19 97 21 / anita.lillemagi@nwt.se

Publicerad: 2008-05-28 09:27

© Copyright nwt.se.     Skriv ut      Tipsa en vän     Rapportera fel

Rapportera fel i artikeln.

Ditt namn:

Din e-post:

Beskriv felet:

Din felrapport kommer att mejlas till webbredaktionen, .

BOKMÄRK:   Facebook  |   Pusha  |   Del.icio.us  |   Digg    Vad är detta?