Minin stannade under nästan varje resa. Trots - eller kanske tack vare - det kunde Maja Bergström inte skiljas från sin lilla bil då den till slut rullat sin sista mil. Sedan 30 år tillbaka står den parkerad i hallonbusken som en symbol för äventyr. Foto: Aron Eriksson

Den bångstyriga Minin fick stå kvar

BRÖNÄS: En symbol för det oväntade äventyret

Har du förträngt minnet av din sämsta bil?
Maja Bergström vårdar minnet av sin.
Sedan 30 år tillbaka står en herrgårdsvagn av modell Austin BMC Mini i hallonbuskaget som en symbol för det oväntade äventyret.

Minikombins klassiska tvådelade baklucka. Trots att rosten ätit upp mycket av bilen blänker fortfarande det kromade handtaget som vore det nytt. Foto: Aron Eriksson

Ett klassiskt emblem i avsaknad av en bokstav. Foto: Aron Eriksson

Samtidigt som du vrider om nyckeln vet du med säkerhet att bilen någonstans längs vägen kommer att stanna. Innan du satte dig i förarsätet kontrollerade du en extra gång att du verkligen packat med vatten för att fylla på då motorn om några mil kommer att koka.
Troligen skulle du vilja förtränga varje minut som du levt med och förlitat dig på detta fordon.
– Det är troligen den sämsta bil jag haft men samtidigt har den också varit den mest lärorika. Jag har inte lärt mig mycket om bilar men mycket om mig själv tack vare den, berättar Maja Bergström.
Maja köpte Minikombin för en billig peng av en god vän i början av 70-talet.

Knacka på motorn
– Den stannade alltid längs vägarna. Men efter lite väntan, kanske påfyllning av vatten, lite knackande på motorn, eller tack vare en hjälpande hand från någon bilist som stannat kom vi alltid fram till målet. Med den här bilen körde man inte från punkt A till punkt B utan man gick igenom hela alfabetet, berättar Maja och skrattar.

Effektivitetens motsats
Hur många gånger bilen stannade går inte att räkna. Trots vissheten om att bilen skulle krångla drog hon sig aldrig för att tillsammans med sonen Joel sätta sig i den och ta en riktig långtur.
– Dagens bilar är effektiva. De ska bara starta och aldrig krångla. Minin var raka motsatsen. När jag körde den var man glad för varje mil som gick utan att den stannade. När den väl stannade var det bara att mysa och ta det lugnt. Det löste sig ju alltid, säger Maja och ler.

Symboliserar äventyr
Efter tre–fyra år på vägarna stod det klart att ögonstenen inte skulle gå igenom en ny besiktning. Bilen parkerades i hallonbuskaget och tömdes på miljöskadliga vätskor. Där har den stått sedan dess. De små hjulen har sjunkit ned i jorden och under högsommaren kan man plocka hallon inne i själva kupén. På vintern fungerar taket som snömätare.
– Jag kunde inte göra mig av med den. Den symboliserar äventyr och det oväntade vilket är något som jag är väldigt förtjust i. Man måste nog vara lite galen för att stå ut med en sådan bil, konstaterar Maja Bergström.

Aron Eriksson
0560-79 10 83 / aron.eriksson@nwt.se

Publicerad: 2008-06-20 10:30

Uppdaterad: 2008-07-02 11:27

© Copyright nwt.se.     Skriv ut      Tipsa en vän     Rapportera fel

Rapportera fel i artikeln.

Ditt namn:

Din e-post:

Beskriv felet:

Din felrapport kommer att mejlas till webbredaktionen, .

BOKMÄRK:   Facebook  |   Pusha  |   Del.icio.us  |   Digg  |    Add This
Vad är detta?