28 juni

GOMORGON

Midsommarhelgen är passerad. Vi har sjungit färdigt för den här gången. Fåglarna har, nästan, tystnat.
Nyss låg en ljudmatta av fågelsång över skogen, marken och ängarna. Fåglarna de sjunga för att locka, skrämma och berätta. På våren kvittrar fågelpojkarna för att tala om att de finns. När boet är fullt av fågelungar varnar de för katten, ekorren och stora skatan.
Nu är de små utflugna och får klara sig själva. Lite kvittrar väl de gamla, för att varna för kissemissen, men lite tystare är det i naturen.
Mina katter fångar inte fågelungar längre. Det tror jag, nästan på. I alla fall visar de inte upp sina fångster för mig längre. Så mycket har de lärt sig.
Gökens ”go-gå” har tystnat. Hans särpräglade läte rullade över bergen för blott några veckor sedan. Det ekade och studsade så att jag aldrig riktigt kunde utröna varifrån locklätet kom. Jag ville det vore från öster eller väster, men riktigt säker på en gök kan man aldrig vara.

Norregök är sorgegök,
södergök är dödergök,
östergök är tröstergök.
men västergök är bästergök.

Så löd ramsan. Sägen mig, ni ungdomar, ramsar ni till göken även idag? Tror ni på göken, att han kan förutspå framtiden? Linnés lärjunge doktor Johan Otte Hagström skrev så här från en resa i Jämtland 1749.

Giök, Giök,
Sitt på qvist,
Säg mig vist,
Hur många år,
jag ogift går.

Nog tyckte jag att göken var en underlig, lätt mytisk, figur. Om inte från 1749, så från mina promenader i Hammaröskogarna på 1950-talet.
Många gånger såg jag utskuffade små bofinksungar. I boet tronade istället stor och skrikig gök. Mina försök att lyfta upp stackars liten bofink resulterade omedelbart i ny, snabb och ofrivillig knuff ut ur boet och ned mot ogästvänlig Moder jord.
Är boet öppet, värdparet borta, lägger gökhonan snabbt sitt ägg i gästboet och försvinner därifrån. Manövern tar cirka åtta sekunder.
Ibland hjälper gökhanen till vid äggläggningen genom att distrahera värdparet, som då inte skall märka att honan är vid boet och lägger sina ägg.
Gökungen kläcks på knappa två veckor och knuffar därefter ut andra ägg och ungdjur ur boet. Snabbväxande gökungar växer ofta om sina fosterfäräldrar.

Runa Sund, lärarinna från Grums, diktade så här på sin tid. Det var tidigt 1990-tal:

Play-Boy
Han ä inte se varst social
å som arbetre ä han rätt skral
sinne onger driter han i
lätter annre ta hann ôm di
En uschling dä ä va han ä
å dä kunne schlute mä dä
Men ända väntar vi på´n vart år
ä inte tefress för´n vi hörén får
Å tänk härômdagen se stog ja
på trappa där uttöm mett kök
å helt löcksali dä va ja
bare för dä ja hörde – en gök.

Det finns förvisso många underliga djur i vår herres hage. Och alla sjunger de efter sin näbb.
Tack för det skriver jag och tackar också ”Ola” för hans vackra Henry von Dyke citat.

En god helg önskar jag alla och envar!

Publicerad: 2008-06-24 06:00

Uppdaterad: 2008-06-27 17:06

© Copyright nwt.se.     Skriv ut      Tipsa en vän     Rapportera fel

Rapportera fel i artikeln.

Ditt namn:

Din e-post:

Beskriv felet:

Din felrapport kommer att mejlas till webbredaktionen, .

BOKMÄRK:   Facebook  |   Pusha  |   Del.icio.us  |   Digg  |    Add This
Vad är detta?